Tribulus

Tribulus terrestris, på svenska tiggarnöt, är en ört i familjen Zygophyllaceae. Enligt EU-kommissionens katalog över nya livsmedel används frukt och ovanjordiska delar av växten, och delar av den har använts inom ayurvedisk medicin. Den används också inom traditionell kinesisk medicin och idrottsnutrition, enligt en systematisk översikt från 2022.

Växten innehåller bland annat steroidsaponiner, till exempel protodioscin, samt betakarbolinalkaloider, flavonoider och lignanamider. Enligt EU-ländernas livsmedelsmyndigheter (arbetsgruppen HoA) finns det inga toxikologiska data som kopplar något visst ämne till de effekter som rapporterats.

I EU finns ett godkänt läkemedel med tribulus: ett torrextrakt av ovanjordiska delar med minst 45 procent furostanolsaponiner, godkänt i Bulgarien sedan 1981, enligt EU:s läkemedelsmyndighet EMA. EMA:s kommitté för växtbaserade läkemedel (HMPC) kom 2024 fram till att det saknas publicerade data om säkerhet och effekt, och att det därför inte går att ta fram någon EU-monografi för växten.

Kosttillskott med tribulus marknadsförs för testosteron, sexlust och träning. Enligt en systematisk översikt från 2014 är växten populär bland idrottare och kroppsbyggare som tror att den höjer testosteronet. Inga hälsopåståenden om tribulus är godkända i EU (se avsnittet om regler).

Om testosteron är resultaten svaga. Översikten från 2014 (elva studier på människor och djur) fann att tribulus inte höjde testosteronet hos människor; en ökning sågs bara när tribulus ingick i blandningar med andra ämnen. En systematisk översikt från 2025 av tio studier på sammanlagt 483 män fann ingen förändring av testosteronet i åtta av studierna. I två studier steg testosteronet något, med 60–70 ng/dl, men bara jämfört med före tillskottet inom samma grupp, och deltagarna hade testosteronbrist. Hälften av studierna hade låg metodkvalitet. En metaanalys från 2026 av åtta studier om erektionsförmåga fann ingen skillnad i testosteron mot placebo, och i en studie på 21 unga män ändrades varken testosteron, androstendion eller LH under fyra veckor jämfört med placebo.

För erektionsförmåga har några studier visat bättre poäng på frågeformulär än placebo. Den största, från 2017 med 180 män med lindrig till måttlig erektil dysfunktion, gav 2,7 poäng högre på frågeformuläret IIEF efter tolv veckor. Den gjordes med ett läkemedelsextrakt som tillverkas med en särskild metod, och enligt EMA:s bedömningsrapport går resultaten inte att överföra till andra tribulusberedningar. Översikten från 2025 bedömer underlaget för erektionsförmåga som svagt.

I tre träningsstudier ökade styrka och muskelmassa inte mer med tribulus än med placebo, med undantag för bänkpressen i en av dem (se forskningen nedan). En studie på 98 kvinnor med typ 2-diabetes fann lägre blodsocker än med placebo, och en studie från 2021 på personer med lätt förhöjt blodtryck fann lägre blodtryck med 6 g pulver av torkad frukt per dag. Båda är enstaka studier.

Kosttillskotten innehåller extrakt av frukten eller av ovanjordiska delar. Extrakten standardiseras på halten saponiner eller protodioscin. Halterna mäts och anges på olika sätt, så procentsatserna går inte att jämföra rakt av mellan produkter.

Studierna använde olika extrakt och doser: 450 mg extrakt per dag hos rugbyspelare, 770 mg per dag hos crossfitutövare (extraktet innehöll 40 procent saponiner och kapslarna även zinksulfat) och 1 000 mg per dag hos kvinnor med diabetes. Läkemedlet som är godkänt i Bulgarien är ett torrextrakt (35–45:1) med minst 45 procent furostanolsaponiner, och enligt EMA är det så specifikt att resultat med det inte gäller andra tribulusberedningar. I Spanien har det funnits tillskott med 250–1 500 mg extrakt, vilket kan ge 250–9 000 mg per dag, enligt HoA.

EMA:s kommitté för växtbaserade läkemedel (HMPC) skriver i sin bedömning från 2024 att det inte går att dra någon slutsats om tribulus säkerhet. I de kliniska studierna var biverkningarna främst illamående och andra magbesvär, lika vanliga som med placebo. Publicerade fallrapporter beskriver främst påverkan på lever och njurar, utan närmare uppgift om beredning eller dos, och sambandet med tribulus är inte klarlagt. För fall av långvarig, smärtsam erektion (priapism) och bröstförstoring hos män går ett samband inte att utesluta, enligt EMA.

Fallrapporterna gäller bland annat en 46-årig man som fick svår gulsot och nedsatt njurfunktion efter två månader med dagliga tribulustillskott och som återhämtade sig efter plasmaferes på sjukhus, en ung man med kraftigt förhöjt bilirubin och akut njursvikt och en 43-årig man som behövde dialys men återhämtade sig. En man i Iran fick kramper och kraftigt förhöjda lever- och njurvärden efter att ha druckit ett örtvatten med tribulus i två dagar; det fallet har ifrågasatts i ett läsarbrev. En 36-årig man fick priapism i 72 timmar och behövde opereras, och en ung styrketränande man fick bröstförstoring.

EU-ländernas livsmedelsmyndigheter (arbetsgruppen HoA) placerade 2024 tribulus bland 13 ämnen i kosttillskott som bör prioriteras eftersom de kan utgöra en hälsorisk. Bedömningen bygger på riskvärderingar från Spanien och Danmark som tar upp möjlig genotoxisk och östrogenliknande verkan i laboratorieförsök och kliniska iakttagelser av påverkan på nervsystem, lever och njurar. Det gick inte att härleda något hälsobaserat riktvärde, alltså ingen nivå som kan anses säker. Enligt EMA har tribulus inte testats för skador på fortplantningen eller för cancerframkallande egenskaper.

EMA rekommenderar inte tribulus under graviditet och amning eftersom säkerheten inte är fastställd, och Livsmedelsverket råder gravida att undvika örtprodukter och växtextrakt. EMA beskriver också tre fall där personer med stent i hjärtats kranskärl fick en propp i stenten medan de tog en blandning av tribulus, havre och ginseng tillsammans med blodplättshämmande läkemedel; sambandet är oklart. I en studie på kvinnor med typ 2-diabetes sjönk blodsockret med tribulus. Livsmedelsverket råder att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare.

Tribulus äts inte som vanlig mat i Norden. Enligt EU-kommissionens katalog över nya livsmedel används frukt och ovanjordiska delar i kosttillskott i flera EU-länder, och i Slovenien räknas växten som läkeväxt.

Inga hälsopåståenden om tribulus är godkända i EU. Påståenden om Tribulus terrestris, bland annat om sexlust och hormonaktivitet, immunförsvar, luftvägar, nervsystem, hjärta och kärl, munhåla och hud, står på EFSA:s lista över påståenden om växtämnen som är vilande (on hold), alltså varken godkända eller avslagna (ID 2831, 3621, 4179, 4180, 4181, 4183 och 4184). EU-domstolen slog den 30 april 2025 fast (mål C-386/23) att hälsopåståenden om växtämnen tills vidare inte får användas i marknadsföring av kosttillskott, om de inte omfattas av en övergångsregel. Ord som ”testosteronhöjande” är alltså inga godkända hälsopåståenden.

Enligt EU-kommissionens katalog över nya livsmedel räknas frukt och ovanjordiska delar av tribulus inte som nytt livsmedel när de används i kosttillskott. EU-ländernas livsmedelsmyndigheter (HoA) föreslog 2024 att tribulus prioriteras för EU:s förfarande enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1925/2006, som kan leda till förbud eller begränsning i livsmedel. Ett torrextrakt av tribulus är godkänt som läkemedel i Bulgarien, men EMA har inte kunnat ta fram någon EU-monografi.

Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; företagen registrerar sin verksamhet hos kontrollmyndigheten i kommunen och ska kunna visa att ingredienser och doser är säkra.