Jämför mängden per dagsdos, inte per kapsel. Anger förpackningen en högre dos de första månaderna och en lägre dos därefter räknar vi på den lägsta dosen för löpande bruk. För växtextrakt spelar det roll vilken del av växten som används och om extraktet är standardiserat på ett visst ämne. Saknas den uppgiften går det inte att jämföra mängden verksamt ämne mellan produkter.
Det finns inga godkända hälsopåståenden om klimakteriebesvär, till exempel värmevallningar eller humör i klimakteriet. För växter som rödklöver, salvia, humle, saffran och jamsrot finns inga godkända påståenden. Påståenden om växter väntar fortfarande på beslut i EU (on hold) och får inte beskrivas som godkända. EFSA har prövat påståenden om att sojaisoflavoner minskar värmevallningar och svettningar i samband med klimakteriet och kom fram till att underlaget inte räckte för att visa ett samband.
De godkända påståenden som kan förekomma gäller vitaminer och mineraler. Vitamin B6 är vanligt i produkterna, och ett av de godkända påståendena lyder ”Vitamin B6 bidrar till att reglera hormonaktiviteten”. Det får användas när dagsdosen ger minst 15 procent av referensvärdet, alltså minst 0,21 mg. Påståendet beskriver vitaminets roll i kroppen. Det är inget påstående om klimakteriebesvär.
Två godkända påståenden nämner kvinnor efter klimakteriet, och båda gäller benmassa. Det ena lyder ”Kalcium och vitamin D bidrar till att minska förlusten av benmassa hos kvinnor efter klimakteriet. Låg bentäthet är en riskfaktor för benbrott till följd av benskörhet”. För kosttillskott gäller det bara när dagsdosen ger minst 400 mg kalcium och 15 mikrogram vitamin D. Konsumenten ska få veta att påståendet är avsett för kvinnor från 50 år och att effekten uppnås vid minst 1 200 mg kalcium och 20 mikrogram vitamin D per dag från alla källor. Det andra påståendet gäller kalcium ensamt, med samma villkor för kalcium.
Vitamin B6 kan finnas i flera produkter samtidigt. EFSA:s övre gräns för vuxna är 12 mg per dag, och den bygger på risken för nervpåverkan (perifer neuropati). För isoflavoner i kosttillskott bedömde EFSA 2015 att underlaget inte tydde på skadliga effekter på bröst, livmoder eller sköldkörtel hos kvinnor efter klimakteriet, i de doser som är vanliga i sådana produkter. EFSA kunde däremot inte bedöma säkerheten för kvinnor i övergången till klimakteriet, eller för kvinnor efter klimakteriet som har haft cancer eller har cancer i släkten, eftersom det saknades data för de grupperna.
Läkesilverax (Cimicifuga racemosa, på engelska black cohosh) finns i Sverige som godkänt växtbaserat läkemedel. Läkemedel jämför vi inte här. Enligt EU:s växtmonografi förknippas läkesilverax med leverpåverkan. Monografin anger att den som har haft leversjukdom ska vara försiktig, och att man ska sluta och kontakta läkare vid tecken på leverskada, som trötthet, aptitlöshet, gulfärgad hud och ögon, svår smärta i övre delen av magen med illamående eller mörk urin. Läkesilverax ska enligt monografin inte användas tillsammans med östrogen utan läkares råd.
Livsmedelsverket avråder från att använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare. Enligt 1177 ska den som får hormonbehandling berätta för läkaren om växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott, eftersom de kan påverka behandlingen. Har du besvär som du tror beror på klimakteriet kan du kontakta en vårdcentral. Blöder du igen mer än ett år efter sista mensen hänvisar 1177 till en gynekologisk mottagning.