Tillskott med zink kan ge illamående och kräkningar, enligt underlaget till NNR 2023 även vid doser i nivå med det rekommenderade intaget. Akut zinkförgiftning är ovanlig och ger illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré. I förkylningsstudierna var milda biverkningar som illamående och irritation i mun eller näsa vanligare med zink än med placebo, och smaken har varit ett vanligt problem med sugtabletterna.
EFSA:s övre gräns (UL) är 25 mg zink per dag för vuxna, även gravida och ammande, och gäller intaget från alla källor. För barn är gränsen 7 mg (1–3 år), 10 mg (4–6 år), 13 mg (7–10 år), 18 mg (11–14 år) och 22 mg (15–17 år). Gränsen sattes av EU:s vetenskapliga livsmedelskommitté (SCF) 2003. Den bygger på att ett totalt intag kring 50 mg zink per dag inte påverkade kroppens kopparstatus i små, noggrant kontrollerade studier. Den siffran delades med två eftersom studierna var få och korta.
Höga doser under lång tid kan ge kopparbrist, eftersom zink minskar upptaget av koppar. Enligt SCF fick patienter med celiaki respektive sickelcellanemi som tog 150 mg zink per dag i 10 respektive 23 månader blodbrist och lågt antal vita blodkroppar, vilket gick tillbaka när zinken sattes ut eller när de fick koppar. Zink kan också minska upptaget av järn och kalcium.
Zink kan påverka upptaget av vissa läkemedel. I en liten studie på 12 friska män minskade både järnsulfat och ett multivitamin med zink upptaget av antibiotikumet ciprofloxacin, men det gick inte att avgöra vilken beståndsdel i multivitaminet som orsakade det. Livsmedelsverket råder att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare. Den som är gravid, ammar eller vill ge zink till barn kan också rådgöra med vården, eftersom barnens övre gränser är betydligt lägre.