Vitamin B2

Riboflavin, vitamin B2, är ett vattenlösligt vitamin som i maten finns som fritt riboflavin och som de två aktiva formerna flavinmononukleotid (FMN) och flavinadenindinukleotid (FAD). FMN och FAD är hjälpämnen till flera enzymer, bland annat glutationreduktas och pyridoxaminfosfatoxidas, och de deltar i energiomsättningen, i nedbrytningen av fettsyror och aminosyror och i cellernas energiproduktion (NNR 2023).

Rekommenderat intag är 1,6 mg per dag för vuxna kvinnor och män (NNR 2023). Riboflavinstatus kan mätas med utsöndringen i urinen och med aktiveringskoefficienten för glutationreduktas i röda blodkroppar (EGRAC), där ett värde under 1,3 tyder på tillräcklig status. Fysisk aktivitet och genvarianten MTHFR 677TT kan påverka behovet (NNR 2023).

Brist på bara riboflavin är ovanligt och kan ge slemhinne- och hudförändringar (Livsmedelsverket). Tecknen är ospecifika: inflammation i munnen, tungan och mungiporna, mjälleksem, halsont och blodbrist. Riskgrupper är äldre, personer i dialys, personer med alkoholberoende, personer som tar urindrivande läkemedel och personer med allvarligt nedsatt upptag från tarmen. Den som länge undviker animaliska livsmedel, till exempel veganer, riskerar för lågt intag utan tillskott eller berikade livsmedel (NNR 2023).

Riboflavin finns i B-komplex, multivitaminer och tillskott för energi eller hud, hår och naglar. Nio hälsopåståenden om riboflavin är godkända i EU, bland annat om energiomsättning, trötthet, hud, slemhinnor, synförmåga och järnomsättning (se avsnittet om regler).

Forskningen om tillskott är begränsad. Tre studier från samma forskargrupp har prövat 1,6 mg per dag hos personer med genvarianten MTHFR 677TT. I den enda som redovisar skillnaden mot placebo i sammanfattningen sjönk det övre blodtrycket med 5,6 mm Hg mer än med placebo, men inte det undre. Hos unga kvinnor och äldre med låg status förbättrade 2–10 mg per dag riboflavinstatus.

Riboflavin har också studerats hos personer med migrän. I en randomiserad studie på 55 personer med migrän gav 400 mg per dag i tre månader färre anfall och huvudvärksdagar än placebo, och en metaanalys från 2022 av nio studier med 673 deltagare fann färre migrändagar och anfall, men med stora skillnader mellan studierna. I två studier på barn (200 respektive 50 mg per dag) minskade inte migränanfallen jämfört med placebo. Dosen 400 mg är 250 gånger det rekommenderade intaget.

I tillskott finns riboflavin som fritt riboflavin eller som riboflavin-5′-natriumfosfat, ett salt av FMN. Det är de två former som EU tillåter. I tarmen spjälkas FMN och FAD till fritt riboflavin innan det tas upp (EFSA 2017).

Upptaget sker med hjälp av transportproteiner som kan mättas. Den upptagna mängden ökar ungefär i takt med dosen upp till 25–30 mg, och högst cirka 27 mg kan tas upp från en dos (EFSA 2017). En dos på flera hundra mg ger alltså inte motsvarande mer riboflavin i kroppen.

Vi har inte hittat studier på människor som visar att riboflavin-5′-natriumfosfat ger bättre effekt än vanligt riboflavin.

EFSA har ingen övre gräns för riboflavin. EU:s tidigare vetenskapliga kommitté SCF fann 2000 inga studier som rapporterat betydande skadliga effekter av höga intag av riboflavin från mat eller tillskott. Det betyder inte att höga intag saknar risker, men SCF bedömde att nuvarande intag från alla källor inte utgör någon hälsorisk. Livsmedelsverket skriver att det i dag saknas information för att kunna säga vilken nivå av riboflavin som eventuellt skulle kunna vara skadlig.

Kroppens förmåga att ta upp riboflavin är begränsad. Den upptagna mängden ökar ungefär i takt med dosen upp till 25–30 mg, och högst cirka 27 mg kan tas upp från en dos (EFSA 2017). I en migränstudie med 400 mg per dag i tre månader fick två personer lindriga biverkningar (diarré och ökad urinmängd) med riboflavin och en person magkramper med placebo.

De myndighetskällor vi har läst tar inte upp några särskilda läkemedelsinteraktioner för riboflavin. NNR 2023 räknar personer som tar urindrivande läkemedel som en riskgrupp för brist. Livsmedelsverket råder generellt att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare och påpekar att flera kosttillskott samtidigt ökar risken för överdosering. Ammande och gravida rekommenderas något mer riboflavin än andra vuxna, enligt NNR 2023 från andra trimestern (Livsmedelsverket anger 1,9 mg för gravida).

Riboflavin finns i många livsmedel. Kött, fågel, ägg och inälvsmat är goda källor, liksom mjölk och mjölkprodukter. För den som inte äter mjölkprodukter nämner Livsmedelsverket baljväxter, gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter och berikade havre-, soja- och risdrycker (ekologiska växtdrycker berikas inte). Enligt NNR 2023 är spannmålsprodukter relativt dåliga källor om de inte är berikade, och genomsnittligt intag i Norden och Baltikum är 1–2,1 mg per dag.

Nio hälsopåståenden om riboflavin är godkända i EU enligt förordning (EU) nr 432/2012. Ordagrant lyder de: ”Riboflavin bidrar till normal energiomsättning”, ”Riboflavin bidrar till nervsystemets normala funktion”, ”Riboflavin bidrar till att bibehålla normala slemhinnor”, ”Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar”, ”Riboflavin bidrar till att bibehålla normal hud”, ”Riboflavin bidrar till att bibehålla normal synförmåga”, ”Riboflavin bidrar till normal järnomsättning”, ”Riboflavin bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress” och ”Riboflavin bidrar till att minska trötthet och utmattning”. Påståendena får bara användas om livsmedel som är åtminstone en källa till riboflavin enligt bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006, vilket i regel betyder minst 15 procent av referensvärdet. Inget av de godkända påståendena gäller blodtryck eller migrän.

Referensvärdet för näringsdeklarationen (NRV) är 1,4 mg riboflavin per dag enligt förordning (EU) nr 1169/2011, bilaga XIII, så 15 procent motsvarar 0,21 mg. Procentangivelsen på etiketten utgår från det värdet.

I kosttillskott får två former användas enligt bilaga II till direktiv 2002/46/EG: riboflavin och riboflavin-5′-natriumfosfat. Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; den som tillverkar, säljer eller importerar dem behöver i de flesta fall registrera sig hos kontrollmyndigheten i kommunen. Det finns inga EU-gemensamma maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott (Livsmedelsverket).