Kalcium

Kalcium är ett livsnödvändigt grundämne. Enligt Livsmedelsverket behövs det när skelett och tänder bildas och vid blodets koagulering och nervfunktion. Kroppen består till cirka 1–2 procent av kalcium, och 99 procent av allt kalcium finns bundet i ben och tänder.

Den lilla del som finns i blod och vävnader styr bland annat musklernas sammandragning och nervsystemet, enligt NNR 2023. Halten i blodet hålls inom snäva gränser genom ett samspel mellan tarm, njurar och skelett, där parathormon och D-vitamin ingår. Därför finns det enligt NNR 2023 inget blodprov som visar om en person får i sig tillräckligt med kalcium. D-vitamin styr hur mycket kalcium som tas upp, och kalcium kan i sin tur minska upptaget av järn, zink och koppar.

Långvarig brist på kalcium kan ge benskörhet och hos barn hämmad tillväxt, enligt Livsmedelsverket. NNR 2023 räknar barn, ungdomar och unga vuxna som bygger upp skelettet, kvinnor efter klimakteriet och personer som äter till exempel vegankost utan rika källor till kalcium eller D-vitamin som riskgrupper.

Kalciumtillskott används för att komplettera kosten, ofta tillsammans med D-vitamin. Åtta allmänna hälsopåståenden om kalcium är godkända i EU. Dessutom finns godkända påståenden om barns benstomme och om minskad förlust av benmassa hos kvinnor efter klimakteriet (se avsnittet om regler).

Mest forskning finns om bentäthet och benbrott. I en metaanalys från 2015 av 59 randomiserade studier på personer över 50 år ökade bentätheten med 0,6–1,8 procent, både med mer kalcium från maten och med tillskott. Ökningen växte inte med tiden, och författarna bedömde att den knappast räcker för att minska benbrotten på ett kliniskt betydelsefullt sätt. Cochrane fann ingen klinisk skillnad i bentäthet hos friska kvinnor före klimakteriet och bara en liten effekt i armarna hos friska barn.

För benbrott spretar resultaten. En systematisk översikt från 2015 fann något färre benbrott med kalciumtillskott, men ingen skillnad i de studier som hade lägst risk för snedvridning. En metaanalys från 2017 av 33 studier med 51 145 hemmaboende personer över 50 år fann inga färre höftfrakturer med kalcium, D-vitamin eller båda. En metaanalys från 2016, finansierad av branschorganisationer för kosttillskott, fann däremot 14 procent färre benbrott med kalcium och D-vitamin, enligt de siffror som rättades samma år.

För blodtryck fann Cochrane 2022 att kalcium sänkte blodtrycket med drygt 1 mmHg hos personer med normalt blodtryck. Hos gravida gav kalciumtillskott liten eller ingen skillnad i risken för havandeskapsförgiftning (preeklampsi) enligt Cochrane 2025.

Kalcium i tillskott är alltid bundet till ett annat ämne. Det som räknas är mängden kalcium (grundämnet) per dagsdos, inte hela föreningens vikt. EU tillåter 21 kalciumformer i kosttillskott, bland annat karbonat, citrat, citratmalat, laktat, glukonat, bisglycinat och salter av ortofosforsyra (kalciumfosfat).

Karbonat och citrat är vanligast. Enligt ett expertuttalande från 2026 består kalciumkarbonat till 40 procent av kalcium och kalciumcitrat till 21 procent.

Studierna om upptag pekar åt olika håll. En metaanalys från 1999 av 15 små studier (184 personer) fann 22–27 procent bättre upptag från citrat än från karbonat, både på fastande mage och med mat. I en studie från 2001 på 24 kvinnor efter klimakteriet togs kalcium upp lika bra från karbonat och citrat i form av vanliga handelsvaror. Magsyra hjälper till att lösa upp kalciumsalter som karbonat. Vid låg produktion av magsyra, till exempel vid atrofisk gastrit, efter magsäcksoperation eller vid långvarig behandling med syrahämmande läkemedel, kan upptaget bli sämre enligt en översikt från 2010. En översikt från 2007 anger att karbonat bör tas ihop med mat för att tas upp väl, att citrat kan tas utan mat och att mängden per tillfälle inte bör överstiga 500 mg kalcium.

Förstoppning, matsmältningsbesvär, gaser, illamående, magsmärtor och diarré anges som sällsynta biverkningar i produktresumén för ett receptfritt läkemedel med kalciumkarbonat och D-vitamin.

Enligt Livsmedelsverket kan kalcium överdoseras med kosttillskott. Tillsammans med ett högt intag av D-vitamin kan det leda till för hög kalciumhalt i blodet (hyperkalcemi), förkalkning av kroppens vävnader, njursten och njurskador. EFSA:s övre gräns (UL) är 2 500 mg kalcium per dag för vuxna, även gravida och ammande, och gäller intaget från mat och tillskott tillsammans. Gränsen bygger på långa studier där 2 500 mg per dag tolererades utan negativa effekter. För barn och ungdomar har EFSA inte kunnat sätta någon övre gräns, men har inte heller sett någon risk vid de högsta intag som förekommer i dag. EFSA bedömde 2012 att inget samband är fastställt mellan långvarigt intag av kalcium och njursten, hjärt-kärlsjukdom eller prostatacancer. I en genomgång för den amerikanska expertpanelen USPSTF från 2018 fick dock fler personer njursten när kalcium gavs tillsammans med D-vitamin, men inte när kalcium gavs ensamt.

Om kalciumtillskott påverkar hjärtat är omdiskuterat. En metaanalys från 2010 fann 27–31 procent högre risk för hjärtinfarkt med kalciumtillskott utan D-vitamin, och en ny analys 2011 som även tog med den stora amerikanska WHI-studien fann en ökad risk även med D-vitamin. En systematisk översikt från 2016, finansierad av en amerikansk benskörhetsorganisation, fann ingen ökad risk vid intag upp till den övre gränsen. En metaanalys från 2021 av 13 dubbelblinda studier fann cirka 15 procent högre risk för hjärt-kärlsjukdom hos friska kvinnor efter klimakteriet. Enligt översikten från 2016 var hjärt-kärlhändelser bara sekundära utfall i de studier som ingick, och frågan är inte avgjord.

Kalcium kan minska upptaget av vissa läkemedel, bland annat antibiotika av typen tetracykliner och kinoloner, bisfosfonater mot benskörhet och levotyroxin mot underfunktion i sköldkörteln. Vätskedrivande tiazider minskar utsöndringen av kalcium och kan öka risken för hyperkalcemi. Det framgår av produktresumén. Livsmedelsverket råder att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare. Produktresumén tar också upp njursten, nedsatt njurfunktion och tillstånd med för mycket kalcium i blodet eller urinen, och anger att gravida inte ska överstiga 2 500 mg kalcium per dag.

De flesta livsmedel innehåller kalcium, men sällan i höga halter. I Norden och Baltikum kommer det mesta från mjölk och mejeriprodukter, enligt NNR 2023, och kål som grönkål och broccoli samt berikade livsmedel är andra bra källor. Livsmedelsverket nämner också bladgrönsaker och nötter, och växtbaserade mjölkalternativ är ofta berikade. Upptaget från grönsaker är generellt lågt. Det genomsnittliga intaget ligger på 550–1 200 mg per dag.

Åtta allmänna hälsopåståenden om kalcium är godkända i EU enligt förordning (EU) nr 432/2012. Ordagrant lyder de: ”Kalcium bidrar till normal blodkoagulation”, ”Kalcium bidrar till normal energiomsättning”, ”Kalcium bidrar till normal muskelfunktion”, ”Kalcium bidrar till normal neurotransmission”, ”Kalcium bidrar till matsmältningsenzymernas normala funktion”, ”Kalcium har en roll i celldelningsprocessen och cellspecialiseringsprocessen”, ”Kalcium behövs för att bibehålla normal benstomme” och ”Kalcium behövs för att bibehålla normala tänder”. De får bara användas om livsmedel som är åtminstone en källa till kalcium enligt bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006.

Enligt förordning (EG) nr 983/2009 är två påståenden om barn godkända: ”Kalcium är nödvändigt för att barns benstomme ska växa och utvecklas normalt” och ”Kalcium och vitamin D är nödvändiga för att barns benstomme ska växa och utvecklas normalt”.

Förordning (EU) nr 1228/2014 godkänner två påståenden om minskad sjukdomsrisk: ”Kalcium bidrar till att minska förlusten av benmassa hos kvinnor efter klimakteriet. Låg bentäthet är en riskfaktor för benbrott till följd av benskörhet” och ”Kalcium och vitamin D bidrar till att minska förlusten av benmassa hos kvinnor efter klimakteriet. Låg bentäthet är en riskfaktor för benbrott till följd av benskörhet”. Det första får användas om livsmedel med minst 400 mg kalcium per portion. Det andra får bara användas om kosttillskott med minst 400 mg kalcium och 15 µg D-vitamin per daglig dos. För båda ska det framgå att påståendet gäller kvinnor som är 50 år eller äldre och att effekten uppnås vid minst 1 200 mg kalcium per dag från alla källor (för det andra påståendet också 20 µg D-vitamin). Påståenden om blodtryck och viktkontroll är inte godkända enligt EU-registret.

Referensvärdet för näringsdeklarationen (NRV) är 800 mg kalcium per dag enligt förordning (EU) nr 1169/2011, bilaga XIII. Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; företagen registrerar i stället sin verksamhet hos kontrollmyndigheten i kommunen och ansvarar själva för att produkterna är säkra. Det finns inga EU-gemensamma maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Bara de kalciumformer som står i bilaga II till direktiv 2002/46/EG får användas.