Bockhornsklöver

Bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum), på engelska fenugreek, är en ört i ärtväxtfamiljen (Fabaceae), alltså en baljväxt. Enligt amerikanska NCCIH luktar och smakar fröna lönnsirap, och de har använts som krydda och som traditionell medicin. Enligt EU-kommissionens katalog över nya livsmedel är det bara fröna som använts som livsmedel i EU före den 15 maj 1997, bland annat i curry, kryddpastor och inläggningar.

Fröna innehåller bland annat fibern galaktomannan, steroidsaponiner som diosgenin och protodioscin samt trigonellin och 4-hydroxiisoleucin, enligt systematiska översikter från 2023 och 2026. Extrakten i kosttillskott är standardiserade på olika ämnen och skiljer sig därför mycket åt.

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har en växtmonografi för bockhornsklöverfrö. Där räknas fröet som traditionellt växtbaserat läkemedel för tillfälligt nedsatt aptit och, använt på huden, för lätta inflammationer i huden.

Kosttillskott med bockhornsklöver säljs ofta för män, testosteron och träning, men också för blodsocker och amning. Inga hälsopåståenden är godkända i EU (se avsnittet om regler).

Om testosteron fann en metaanalys från 2026 (13 randomiserade studier, varav sex med 385 män i huvudanalysen) en liten ökning av totalt testosteron men ingen säker ökning av fritt testosteron. Tillförlitligheten bedömdes som mycket låg, ingen studie hade låg risk för snedvridning, och företag var ofta inblandade i studierna. Författarna skriver att underlaget inte stöder påståenden om att bockhornsklöver höjer testosteronet. De flesta studierna gav 500–600 mg av olika, ofta varumärkesskyddade, extrakt per dag i 8–12 veckor, och en studie prövade upp till 1 800 mg per dag.

Om blodsocker finns flest studier. Flera metaanalyser fann att blodsockret sjönk hos personer med typ 2-diabetes, men studierna var ofta små och av låg kvalitet, och doserna var gram av fröpulver, från 1 till 100 g per dag. Om extrakt och låga doser är resultaten motstridiga: en metaanalys från 2025 fann ingen säker sänkning av fasteblodsockret vid 1 g eller mindre per dag eller med extrakt, medan en metaanalys från 2023 fann lägre blodsocker även med extrakt. Ett påstående om att ett fröextrakt sänker blodsockret har avslagits i EU (se regler). Blodfetterna sjönk något i metaanalyser.

För amning fann en nätverksmetaanalys från 2018 (fem studier, 122 kvinnor som fick bockhornsklöver) mer bröstmjölk än med placebo, men en forskare har i ett läsarbrev invänt att det saknas belägg för att bockhornsklöver är bättre än placebo. Enligt NCCIH är det oklart om bockhornsklöver ökar mjölkmängden, och EMA rekommenderar inte användning under amning.

Kosttillskott innehåller fröpulver eller extrakt av frön. Extrakten standardiseras på olika ämnen, till exempel saponiner, protodioscin, glykosider eller fibern galaktomannan, och många studier har gjorts med varumärkesskyddade extrakt från de företag som tillverkar dem. Resultat med ett extrakt gäller inte självklart ett annat.

Doserna skiljer sig mycket mellan forskningsområdena. I blodsockerstudierna gavs oftast gram av fröpulver, från 1 till 100 g per dag, medan testosteron- och träningsstudierna oftast gav 500–600 mg extrakt per dag (i enskilda studiegrupper från 300 upp till 1 800 mg). I en metaanalys från 2025 sågs ingen säker sänkning av fasteblodsockret vid 1 g eller mindre per dag eller med extrakt, men i en metaanalys från 2023 sjönk blodsockret även med extrakt. EMA:s monografi anger för traditionell användning till exempel 1–6 g frö som te eller 1 140–3 300 mg fröpulver per dag.

Enligt NCCIH anses bockhornsklöver säkert för vuxna och barn i de mängder som finns i mat och möjligen säkert för vuxna i större mängder. Vanliga biverkningar är diarré, illamående och andra magbesvär, och EMA:s monografi nämner också gaser och yrsel. Höga doser, 25–100 g fröpulver per dag, gav lindriga magbesvär hos fyra av tio i de fall EMA återger. I en studie som återges i en metaanalys från 2014 fick några deltagare en speciell lukt på urinen. När mammor tog bockhornsklöver under förlossningen fick deras nyfödda barn en lukt av lönnsirap, vilket väckte misstanke om en ärftlig ämnesomsättningssjukdom (MSUD).

Bockhornsklöver kan ge allergiska reaktioner, även allvarliga, enligt NCCIH. EMA anger överkänslighet mot jordnöt, soja och andra baljväxter som skäl att inte använda bockhornsklöver. I en studie på 29 personer med antikroppar mot jordnöt och andra baljväxter hade de flesta också höga antikroppsnivåer mot bockhornsklöver, och omkring 2 mg gav symtom vid ett provokationstest. Bara ungefär en tredjedel av de undersökta livsmedlen med bockhornsklöver var korrekt märkta.

Bockhornsklöver kan sänka blodsockret. NCCIH skriver att stora doser kan ge ett skadligt blodsockerfall, och enligt EMA bör den som behandlas för diabetes överväga noggrann kontroll av blodsockret. EMA anger inga rapporterade interaktioner med läkemedel, men det finns enstaka fallrapporter: förhöjt PK-INR hos en kvinna som tog warfarin och ett preparat med boldo och bockhornsklöver, och leverpåverkan hos en kvinna som tog cancerläkemedlet ribociklib och samtidigt ett tillskott med bockhornsklöver. NCCIH och Livsmedelsverket råder den som tar läkemedel att rådgöra med vården innan kosttillskott används.

Enligt NCCIH är bockhornsklöver inte säkert under graviditet i större mängder än i mat, eftersom användningen har kopplats till ökad risk för fosterskador hos djur och människor. EMA rekommenderar inte användning under graviditet och amning eller av kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel, eftersom djurförsök har visat skadlig påverkan på fortplantningen, och inte heller till barn och ungdomar under 18 år. I djurförsök sjönk också nivån av sköldkörtelhormonet T3. Livsmedelsverket råder gravida att undvika örtprodukter och växtextrakt.

Bockhornsklöverfrö används som krydda, bland annat i curry, kryddpastor och inläggningar, och de färska eller torkade bladen äts som grönsak och krydda i indisk matlagning, enligt EU-kommissionens katalog över nya livsmedel. Enligt NCCIH har fröet också använts som smakämne i livsmedel och drycker, eftersom det smakar lönnsirap.

Inga hälsopåståenden om bockhornsklöver är godkända i EU. Påståenden om Trigonella foenum-graecum, bland annat om blodsocker, blodfetter, matsmältning, aptit och mjölkproduktion efter förlossning, står på EFSA:s lista över påståenden om växtämnen som är vilande (on hold), alltså varken godkända eller avslagna (ID 2841, 2842, 3622, 3623, 3832, 3952, 4185, 4186, 4187, 4260 och 4494). EU-domstolen slog den 30 april 2025 fast (mål C-386/23) att hälsopåståenden om växtämnen tills vidare inte får användas i marknadsföring av kosttillskott, om de inte omfattas av en övergångsregel.

Ett påstående om att ett varumärkesskyddat extrakt av bockhornsklöverfrö, standardiserat på galaktomannan, sänker blodsockernivåerna har prövats och avslagits. EFSA kunde inte fastställa något orsakssamband med minskad blodsockerhöjning efter måltid, och kommissionen beslutade 2016 att inte godkänna påståendet (förordning (EU) 2016/371).

Enligt EU-kommissionens katalog över nya livsmedel räknas fröna inte som nytt livsmedel. Bockhornsklöverfrö finns också som traditionellt växtbaserat läkemedel enligt EMA:s monografi. Kosttillskott godkänns inte i förväg; i Sverige registrerar företagen sin verksamhet hos kontrollmyndigheten i kommunen och ska kunna visa att ingredienser och doser är säkra, enligt Livsmedelsverket.