Fisetin

Fisetin är en flavonoid i gruppen flavonoler, samma grupp som quercetin. Kemiskt är fisetin 3,3′,4′,7-tetrahydroxiflavon och har en hydroxylgrupp mindre än quercetin. Ämnet finns naturligt i små mängder i frukt och grönsaker, bland annat jordgubbar och äpplen.

I kosttillskott är fisetin ett renat ämne som utvinns ur växter. EU:s katalog över nya livsmedel har en post för fisetin med minst 98 procents renhet som isolerats ur barken av Cotinus coggygria. I studier har även fisetin ur Rhus succedanea använts.

Fisetin kallas ett senolytikum, ett ämne som i laboratorieförsök dödar senescenta celler. Det är celler som har slutat dela sig men som motstår den programmerade celldöden, och som kan utsöndra ämnen som ger inflammation. I vardagligt tal kallas de zombieceller. Stavningar som fisetine och fisitin förekommer också.

Intresset för fisetin bygger främst på cell- och djurförsök. De används här som förklaringsmodeller och inte som belägg för effekt hos människor. I en studie från 2018 var fisetin det mest kraftfulla senolytikumet av tio flavonoider som testades på odlade celler. Hos gamla möss minskade fisetin markörer för senescenta celler i flera vävnader och förlängde både median- och maxlivslängden.

Hos människor är underlaget litet. En genomgång från 2026 hittade 34 registrerade kliniska prövningar med fisetin. Sex var avslutade och fyra hade redovisat resultat. Författarna bedömde att det kliniska underlaget är begränsat och spretigt, med små studier, kombinerade behandlingar och upplägg utan kontrollgrupp. Två ofta nämnda prövningar, AFFIRM med äldre kvinnor och AFFIRM-LITE med äldre vuxna, startade 2018 vid Mayo Clinic i USA. Enligt ClinicalTrials.gov (läst den 5 oktober 2026) tar båda fortfarande in deltagare på inbjudan, beräknas vara klara med huvudmätningen i november 2026 och har inte redovisat några resultat.

I en placebokontrollerad prövning på 74 personer med knäartros skilde sig fisetin inte från placebo i smärta, gångtest, muskelstyrka, broskmarkören COMP eller inflammationsmarkören CRP. I en studie av benomsättning hos 74 äldre kvinnor fick 14 fisetin, och för fisetingruppen redovisades ingen statistisk jämförelse. En studie på 37 personer med tjock- eller ändtarmscancer fann lägre halt av inflammationsmarkören IL-8 än med placebo, och i en studie på män med fetma rapporterades lägre inflammationsmarkörer. Hos tio analyserade veteraner med Gulfkrigssyndromet minskade symtomen inte mer med 200 eller 800 mg fisetin per dag än med placebo. I en liten studie utan kontrollgrupp fick tio friska personer över 50 år 500 mg fisetin per dag en vecka per månad i sex månader, och deras biologiska ålder mättes med ett test. Fyra fick lägre, fem högre och en oförändrad biologisk ålder.

I de flesta registrerade prövningarna ges fisetin i höga doser några dagar åt gången, cirka 20 mg per kilo kroppsvikt och dag i två eller tre dagar i följd, med en till fyra veckors uppehåll mellan omgångarna. För en person som väger 70 kg blir det 1 400 mg per doseringsdag. Andra studier har använt 100–800 mg per dag, varje dag.

I kosttillskott är fisetin ett renat ämne. Det utvinns bland annat ur barken av Cotinus coggygria och ur Rhus succedanea. Renheten anges inte alltid på etiketten.

Fisetin tas dåligt upp i kroppen. Det finns beredningar som ska öka upptaget, till exempel fisetin i lecitin inbäddat i fiber från bockhornsklöver. I en studie fick 15 friska personer en gång 1 000 mg vanligt fisetin och en gång 1 000 mg av en sådan beredning, som bara innehöll 192 mg fisetin. Räknat per milligram fisetin blev den totala mängden fisetin i blodet under tolv timmar 26,9 gånger högre med beredningen. Forskarna räknade om resultaten eftersom den vanliga dosen innehöll ungefär fem gånger mer fisetin. Mellan de doser som faktiskt gavs var skillnaden alltså betydligt mindre. Mängden beredning och mängden fisetin är inte samma sak. Studien finansierades av företaget bakom beredningen. En högre halt i blodet säger inget om effekten.

Fisetin säljs också i blandningar med quercetin och andra ämnen. Då går en eventuell effekt inte att tillskriva fisetin.

Säkerheten är dåligt undersökt. Enligt genomgången från 2026 räcker de data som finns inte för att bedöma säkerheten vid långvarigt bruk av höga doser, och möjliga interaktioner med läkemedel och andra behandlingar är inte tillräckligt kartlagda. Vi har inte hittat någon riskbedömning av fisetin från EFSA.

I knäartrosprövningen fick 82,4 procent i fisetingruppen och 82,5 procent i placebogruppen någon oönskad händelse, och allvarliga händelser var lika vanliga (2 av 34 respektive 2 av 40). I benstudien, där kontrollgruppen inte fick någon behandling, rapporterades oönskade händelser hos 12 av 14 som fick fisetin och hos 5 av 30 i kontrollgruppen, och 2 av de 14 i fisetingruppen avbröt studien på grund av en oönskad händelse. En kvinna i fisetingruppen fick en blödning i magsäcken som registrerades som allvarlig händelse. Registret anger inte om händelserna berodde på fisetin. I studien på veteraner avbröt en deltagare den högre dosen på grund av förvärrat illamående och sura uppstötningar.

Livsmedelsverket avråder generellt från att använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare. Livsmedelsverket råder gravida att undvika växtextrakt och ammande att inte använda kosttillskott med växtextrakt utan att först prata med barnavårdscentralen eller läkare. Studierna med fisetin har gjorts på vuxna.

Fisetin finns naturligt i bland annat jordgubbar och äpplen och har även rapporterats i persimon och lök. Jordgubbar anges ha den högsta halten. Vi har inte hittat någon myndighetskälla som anger hur mycket fisetin livsmedel innehåller eller hur mycket man får i sig med maten, och inget rekommenderat intag.

Inget hälsopåstående om fisetin är godkänt i EU, och EU-registret över närings- och hälsopåståenden innehåller inga påståenden om fisetin (sökt den 5 oktober 2026).

Kommissionens katalog över nya livsmedel har sedan den 14 april 2026 en post för fisetin. Den gäller fisetin med minst 98 procents renhet som isolerats ur barken av Cotinus coggygria, och statusen är ”Novel food”, alltså ett nytt livsmedel som måste godkännas innan det får säljas och som ännu inte är godkänt. Bakgrunden är en förfrågan till tjeckiska myndigheter om en blandning av sju växtextrakt och renade ämnen, där fisetin och quercetin ingick. Tjeckien kom den 15 december 2025 fram till att det inte visats att blandningen konsumerats i betydande omfattning före den 15 maj 1997, och att den därför är ett nytt livsmedel. Barken, bladen och blommorna av Cotinus coggygria räknas däremot inte som nya livsmedel i kosttillskott enligt katalogen. Katalogen nämner inte fisetin ur andra växter.

Fisetin finns inte i EU:s unionsförteckning över godkända nya livsmedel (konsoliderad version 10.8.2026). Enligt Livsmedelsverket ska nya livsmedel godkännas av EU-kommissionen innan de släpps ut på marknaden. Katalogen är enligt Livsmedelsverket inte heltäckande, men ett hjälpmedel för att avgöra när ett godkännande behövs.

Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; företagen registrerar sig i stället hos kontrollmyndigheten i den kommun där verksamheten finns.