Kamomill

Kamomill (Matricaria recutita, även kallad Matricaria chamomilla eller Chamomilla recutita) är en växt i familjen korgblommiga (Asteraceae). Det som används är blomkorgarna, enligt EMA: torkade som te, som extrakt och i beredningar för munnen och huden. I kamomill finns bland annat flavonoiden apigenin, och två av extrakten i studierna var standardiserade på apigenin.

Romersk kamomill (Chamaemelum nobile) är en annan växt i samma familj. Den har en egen post i EU:s katalog över nya livsmedel och egna påståenden på EFSA:s lista. Forskningen och reglerna på den här sidan gäller Matricaria recutita.

I Sverige finns kamomill både i kosttillskott och som en av flera växter i ett receptfritt växtbaserat läkemedel (se avsnittet om regler).

Kamomill i kosttillskott marknadsförs främst för sömn och oro, och kamomillte dricks ofta som kvällste eftersom det inte innehåller koffein, enligt Livsmedelsverket. Som traditionellt växtbaserat läkemedel används kamomillblommor enligt EMA vid lindriga magbesvär som uppblåsthet och lätta kramper, vid förkylningssymtom, vid små sår och inflammationer i mun och svalg och vid vissa hudbesvär. EMA:s monografi omfattar inte sömn. Användningen bygger på lång erfarenhet; EMA hittade bara en klinisk studie av god kvalitet enligt dagens krav. Inga hälsopåståenden är godkända i EU (se avsnittet om regler).

Om sömn fann en systematisk översikt från 2024 av tio studier (772 deltagare) bättre skattad sömnkvalitet, men ingen längre sömntid och ingen förbättring av hur deltagarna fungerade dagtid. Bara en av studierna kontrollerade om blindningen fungerade. En metaanalys från 2019 hittade bara en studie på personer med diagnostiserad sömnlöshet, en amerikansk pilotstudie på 34 personer, och den fann ingen säker skillnad mot placebo.

Om oro har ett kamomillextrakt prövats i amerikanska studier på personer med diagnostiserat generaliserat ångestsyndrom. I en placebokontrollerad studie från 2009 på 57 personer minskade oron något mer än med placebo efter åtta veckor. I en uppföljande studie med 93 personer som blivit bättre återföll färre i oro med fortsatt kamomill än med placebo, men skillnaden var inte statistiskt säker.

Om magbesvär stöds den traditionella användningen enligt EMA av en okontrollerad studie från 1978. Studier av kombinationsprodukter med kamomill för diarré hos barn och kolik hos spädbarn säger inte vad kamomillen själv bidrar med, och kamomill ensamt har inte visats ha effekt på detta, enligt amerikanska NCCIH.

Kamomill finns som torkade blommor (te), som torra eller flytande extrakt och i blandningar med andra växter. Extrakten anges ofta med ett extraktförhållande, till exempel 4:1 eller 5:1, och ibland som standardiserade på apigenin; i den amerikanska studien om oro från 2009 användes ett extrakt med 1,2 procent apigenin, och en amerikansk sömnstudie använde också ett extrakt standardiserat på apigenin. EMA:s monografi omfattar 15 beredningar, från te till flytande extrakt. För te till vuxna vid magbesvär anges 1,5–4 gram blommor i 150 ml kokande vatten tre till fyra gånger per dag.

I studierna om sömn och oro användes 220–1 500 mg extrakt per dag i kapslar, där en studie trappade upp dosen från 220 mg, och i en studie kamomillte. Mängden i milligram går inte att jämföra mellan extrakt med olika styrka, och studieresultat för ett extrakt gäller inte självklart ett annat.

Den viktigaste risken är allergi. EMA:s monografi anger att kamomill inte ska användas av den som är överkänslig mot kamomill eller andra korgblommiga växter, och att överkänslighetsreaktioner har rapporterats efter kontakt med flytande kamomillberedningar via slemhinnor, bland annat svåra allergiska reaktioner med andnöd, svullnad och anafylaktisk chock. Enligt NCCIH är risken för allergi större för den som är allergisk mot närbesläktade växter, till exempel ambrosia och krysantemum. Enligt EMA:s bedömningsrapport är det inte ovanligt att personer med kamomillallergi samtidigt är känsliga för gråbo- och björkpollen.

Andra biverkningar är ovanliga. En systematisk översikt från 2025 av 72 studier fann främst lindriga magbesvär och dåsighet, men biverkningarna var ofullständigt rapporterade, och sex av elva fallrapporter gällde allergiska reaktioner. NCCIH nämner illamående och yrsel, och att kamomill kan ha östrogenliknande effekter och därför kan förvärra tillstånd som är känsliga för östrogen, till exempel bröst- eller livmodercancer. Livsmedelsverket nämner kamomillblomma bland de råvaror där mindre undersökningar har hittat mögelgifter (mykotoxiner). Vi har inte hittat någon fastställd övre gräns för intag.

EMA:s monografi anger att interaktioner via leverenzymer (CYP450) har rapporterats hos njurtransplanterade som drack stora mängder kamomillte under ungefär två månader; fallen gällde blodkoncentrationen av det immundämpande läkemedlet ciklosporin, och i ett av dem drack personen en blandning av nio örter. EMA beskriver fallrapporterna som motstridiga. NCCIH nämner rapporterade interaktioner med läkemedel som bryts ned i levern och med blodförtunnande warfarin, och att kamomill enligt förberedande studier kan minska effekten av p-piller. EMA bedömde att fallrapporten om warfarin gällde en annan växtdel än blommorna. Livsmedelsverket råder att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare.

Under graviditet och amning bedömer EMA att kamomillte är säkert, baserat på stora enkätstudier där många gravida drack kamomillte, medan övriga beredningar inte rekommenderas eftersom data saknas. Livsmedelsverket rekommenderar gravida och ammande att vara försiktiga med kamomillte och andra örtteer, men skriver att en kopp då och då troligen går bra, och råder gravida att undvika växtextrakt. NCCIH skriver att lite är känt om säkerheten under graviditet och amning. EMA anger också att kamomillprodukter för huden ska tvättas bort från bröstvårtorna före amning, så att barnet inte blir överkänsligt.

Kamomill dricks framför allt som te. Livsmedelsverket skriver att många dricker kamomillte som kvällste eftersom det inte innehåller koffein. Enligt EU-kommissionens katalog över nya livsmedel räknas växtdelar ovan jord av kamomill, inklusive blommorna, inte som nya livsmedel.

Inga hälsopåståenden om kamomill är godkända i EU. Påståendet om avslappning och sömn (ID 2088) står på EFSA:s lista över påståenden om växtämnen som är ”on hold”, alltså varken godkänt eller avslaget. Detsamma gäller påståenden om immunförsvar (ID 2089), kramplösande effekt och matsmältning (ID 2694 och 3928), hud (ID 2802 och 4436), luftvägar (ID 3312, 3313, 3443 och 4079) och fettomsättning (ID 4437). Ett påstående om mild lugnande effekt (ID 2695) har dragits tillbaka. Ett påstående om antioxidanter (ID 2090) har status ”published” i EFSA:s lista, men EU-registret innehåller inget beslut om det.

EU-domstolen slog den 30 april 2025 fast (mål C-386/23) att hälsopåståenden om växtämnen tills vidare inte får användas i marknadsföring av kosttillskott, om de inte omfattas av en övergångsregel. Enligt EU-kommissionens katalog över nya livsmedel räknas växtdelar ovan jord av kamomill, inklusive blommorna, inte som nya livsmedel, medan rent apigenin som isolerats ur kamomill räknas som ett nytt livsmedel som inte är godkänt.

Kamomill finns också som läkemedel. EMA:s växtbaskommitté har en monografi från 2015 om kamomillblommor som traditionellt växtbaserat läkemedel, och en separat monografi om kamomillolja. Läkemedelsverkets ämnesguide anger för kamomill: ”Nej, produkten är vanligtvis inte ett läkemedel”, med en markering som betyder att ämnet finns som aktiv substans i godkända eller registrerade läkemedel i Sverige och/eller att det finns en EU-gemensam monografi. Enligt FASS finns kamomill i dag i ett receptfritt växtbaserat läkemedel, där den ingår tillsammans med åtta andra växter. Vi har inte hittat något aktuellt läkemedel i Sverige med enbart kamomill. Kosttillskott godkänns däremot inte i förväg; i Sverige registrerar företagen sin verksamhet hos kontrollmyndigheten i den kommun där verksamheten finns, enligt Livsmedelsverket.