Quercetin

Quercetin är en flavonoid i gruppen flavonoler och den mest kända av dem. I maten finns quercetin mest bundet till sockerarter, så kallade glykosider, till exempel rutin och isokvercitrin. I kosttillskott finns det oftast som fritt quercetin, till exempel som quercetindihydrat. Glykosiderna omvandlas till quercetin i kroppen.

De flesta quercetinprodukter i vår produktdatabas anger pagodträd (Sophora japonica, även kallat Styphnolobium japonicum) eller bovete som källa. Quercetin säljs också som fytosom, där quercetin är blandat med lecitin för att tas upp bättre.

På svenska stavas ämnet ibland kvercetin, och felstavningar som quercitin och querecetin förekommer. Quercetin nämns ofta i samband med senolytika, ämnen som i laboratorieförsök dödar åldrade, så kallade senescenta celler. De kallas i vardagligt tal zombieceller.

Quercetin har prövats i många små randomiserade studier, med doser från 100 till 1 000 mg per dag. Översikter har funnit en liten sänkning av det systoliska blodtrycket, i genomsnitt 1,9–3,1 mmHg, men ingen säker effekt på blodfetter eller inflammationsmarkörer. Fasteglukos påverkades inte. Inom träning har studierna visat mycket små förbättringar av kondition och något snabbare återhämtning efter hård träning. I en stor studie minskade inte förkylningar och andra övre luftvägsinfektioner.

Forskningen om zombieceller (senolytika) började med djurförsök. År 2015 minskade kombinationen av dasatinib och quercetin antalet senescenta celler hos möss, och hos gamla möss förbättrades bland annat hjärtfunktionen. Djurförsöken är förklaringsmodeller, inte belägg för effekt hos människor. Dasatinib är ett receptbelagt cancerläkemedel mot leukemi och inget kosttillskott. I de flesta studier på människor om zombieceller har quercetin getts tillsammans med dasatinib, oftast 100 mg dasatinib och 1 000–1 250 mg quercetin per dag i två eller tre dagar i följd med uppehåll emellan. I de studierna går effekterna inte att tillskriva quercetin.

De första studierna var små och saknade kontrollgrupp. Hos 14 personer med lungsjukdomen idiopatisk lungfibros (2019) förbättrades gångsträcka, gånghastighet och uppresningstest, men inte lungfunktionen. Andra studier gällde 9 personer med diabetesrelaterad njursjukdom (2019, där en rättelse efter ny analys av rådata ändrade en del av slutsatserna), 5 personer med tidig Alzheimers sjukdom (2023) och 12 äldre med risk för Alzheimers sjukdom (2025). I en randomiserad pilotstudie med placebo på 12 personer med lungfibros (2023) syntes inga tydliga skillnader i funktion. Den största av de studier vi har hittat, med 60 kvinnor efter klimakteriet (2024), fann ingen skillnad i det primära måttet, nedbrytningsmarkören CTX i blodet, efter 20 veckor. I en placebokontrollerad studie på 31 personer med fettleversjukdomen MASH (2026) förbättrades leverns bindvävsomvandling (fibros) minst ett stadium hos 47 procent med dasatinib och quercetin mot 7 procent med placebo, men biverkningar var vanligare (82 mot 43 procent).

Quercetin ensamt har prövats i en randomiserad studie från 2025 på 97 personer som skulle genomgå en kranskärlsoperation. De fick 500 mg quercetin två gånger om dagen eller placebo, från två dagar före operationen till utskrivningen men högst sju dagar efter den. CRP-förloppet skilde sig mellan grupperna, men CRP var inte statistiskt säkert lägre vid studiens primära tidpunkt, fjärde dagen efter operationen, och inte heller vid utskrivningen. I blodkärlsbitar som togs vid operationen fungerade kärlväggen bättre hos män men inte hos kvinnor. Genanalyser av kärlprover från tre personer per grupp visade färre tecken på åldrande celler hos män, medan quercetin hos kvinnor ökade tecknen på inflammation. Studien var kort, och de flesta mätningarna gjordes i laboratoriet.

Vid pollenallergi har quercetin prövats i några små studier. I två japanska studier med 20 och 24 personer med allergi mot cederpollen fick deltagarna en quercetinglykosid (enzymatiskt modifierat isokvercitrin) i åtta veckor. Ögonbesvären var lägre än med placebo, men besvären från näsan skilde sig inte säkert. I en studie på 66 japanska vuxna med pollenallergi gav 200 mg quercetin per dag som fytosom i fyra veckor bättre resultat än placebo i flera delar av ett frågeformulär om allergibesvär och livskvalitet, bland annat klåda i ögonen och nysningar. Studien beställdes och bekostades av tillverkaren av fytosomen, som också levererade tillskottet, och en av författarna var anställd där. En metaanalys från 2025 av 13 studier med olika polyfenoler, inte bara quercetin, fann mindre besvär från näsan men bedömde tillförlitligheten som låg eller mycket låg. Vi har inte hittat någon studie av quercetin vid pälsdjursallergi. Inget hälsopåstående om quercetin är godkänt.

Den vanligaste formen i kosttillskott är fritt quercetin, till exempel som quercetindihydrat. Dihydratet innehåller kristallvatten: enligt VKM motsvarar 500 mg quercetindihydrat 445 mg quercetin. Quercetin säljs också som glykosider, till exempel isokvercitrin och enzymatiskt modifierat isokvercitrin (EMIQ), och som rutin, som är quercetin bundet till sockret rutinos.

Upptaget skiljer sig mycket mellan formerna. En systematisk översikt från 2025 av 31 studier på människor fann att quercetin-3-O-oligoglukosider togs upp ungefär 20 gånger bättre än fritt quercetin, och att fett och fibrer i maten ungefär fördubblade upptaget.

I quercetinfytosom är quercetin blandat med lecitin. I den fytosom som VKM beskriver ingår quercetin och solroslecitin i lika delar plus cirka en femtedel tillsatsämnen, och halten quercetin är cirka 40 procent. När etiketten anger mängden fytosom, alltså hela fosfolipidblandningen, är mängden quercetin därför lägre. Samtidigt gav fytosomen upp till 20 gånger högre halter i blodet än fritt quercetin i en studie på tolv personer som finansierades av tillverkaren. Mängder i fytosom går därför inte att jämföra rakt av med mängder rent quercetin, varken i milligram eller i upptag.

Quercetin säljs också tillsammans med bromelain, C-vitamin eller andra ämnen. I sådana blandningar går en eventuell effekt inte att tillskriva quercetin.

Biverkningar har sällan rapporterats i studierna, och de som rapporterats har varit lindriga. Norska Vitenskapskomiteen for mat og miljø (VKM) gick 2024 igenom 23 randomiserade studier på vuxna och bedömde att 500 mg quercetindihydrat per dag, motsvarande 445 mg quercetin, inte innebär någon hälsorisk för vuxna i upp till tre månader. Få studier pågick längre än så; två studier såg inga biverkningar efter 6–10 månader. Enligt en genomgång från 2018 av forskare vid tyska Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR) saknas tillräckliga data för att bedöma långvarigt bruk (över 12 veckor) av 1 000 mg per dag eller mer.

Enligt VKM tyder vissa data på att personer med kronisk njursjukdom eller östrogenberoende cancer kan vara mer känsliga för skadliga effekter av quercetin. Underlaget kommer främst från djurförsök.

Quercetin kan påverka läkemedel. I studier på människor med 300–1 500 mg quercetin per dag ökade halterna i blodet av ciklosporin (dämpar immunförsvaret), pravastatin (blodfettssänkande) och fexofenadin (antihistamin), medan halterna av midazolam (lugnande) och talinolol (blodtryckssänkande) minskade eller tenderade att minska. För bland annat warfarin, digoxin och nifedipin sågs inga säkra förändringar. I en studie på tolv män påverkade 500 mg quercetin per dag i 13 dagar flera enzymer som bryter ned läkemedel. Livsmedelsverket avråder generellt från att använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare.

Enligt VKM tyder vissa data på att fostret kan vara känsligt för skadliga effekter av quercetin. I en fall-kontrollstudie på människor var behandling med hydroxietylrutosider, halvsyntetiska varianter av rutin, under graviditetens andra eller tredje månad kopplad till högre risk för vissa medfödda missbildningar. Dosen motsvarade ungefär samma mängd quercetin som VKM bedömde. I ett försök på möss gav quercetin under dräktigheten missbildningar hos ungarna, vid en högre dos. För gravida, ammande och barn finns det enligt VKM för lite data för att veta om de är känsligare. Livsmedelsverket råder gravida att undvika växtextrakt och ammande att inte använda sådana kosttillskott utan att först prata med barnavårdscentralen eller läkare.

VKM:s bedömning gällde quercetindihydrat. För fytosom räknade VKM med ungefär 20 gånger högre upptag, vilket innebär att samma mängd quercetin som fytosom kan ge betydligt högre halter i blodet.

Frukt och grönsaker är de viktigaste källorna till quercetin, särskilt lök, grönkål, citrusfrukter, kapris, kryddnejlika, äpplen, te och rött vin, enligt VKM. Rutin, som omvandlas till quercetin i kroppen, finns bland annat i bovete, sparris och oskalade äpplen. I maten är quercetin mest bundet till socker. Äldre beräkningar som VKM återger anger ett intag på ungefär 2–53 mg per dag, och 200–500 mg per dag hos personer som äter mycket frukt och grönt. VKM har inte gjort någon egen beräkning av intaget.

Inget hälsopåstående om quercetin är godkänt i EU. Fyra påståenden om quercetin står som ej godkända i EU-registret: skydd mot oxidativ skada (ID 1647), hjärta och kärl (ID 1844), nervsystem och hjärna (ID 1845) samt lever och njurar (ID 1846). EFSA bedömde dem i ett yttrande 2011.

Kommissionens katalog över nya livsmedel har ingen egen post för quercetin (sökt den 5 oktober 2026). Rutin, en quercetinglykosid, räknas enligt katalogen inte som nytt livsmedel i kosttillskott. Detsamma gäller vissa delar av pagodträdet (Styphnolobium japonicum, synonym Sophora japonica): unga tillagade blad, blommor, blomknoppar samt avkok av frön och stjälkar. Quercetin (minst 95 procent) ur växten Dimorphandra mollis och inkapslat quercetin-zein är däremot bedömda som nya livsmedel som ännu inte är godkända. I december 2025 bedömde tjeckiska myndigheter en blandning av sju ämnen som nytt livsmedel, bland annat quercetin (minst 98 procent) ur Sophora japonica och fisetin. Katalogen är enligt Livsmedelsverket inte heltäckande, och nya livsmedel ska godkännas av EU-kommissionen innan de släpps ut på marknaden.

Quercetin finns inte i EU:s unionsförteckning över godkända nya livsmedel (konsoliderad version 10.8.2026). Där finns däremot taxifolinrikt extrakt ur dahurisk lärk, vars huvudämne taxifolin också kallas dihydroquercetin. Det är ett annat ämne än quercetin och får ge högst 100 mg per dag i kosttillskott för befolkningen utom barn och ungdomar under 14 år.

Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; företagen registrerar sig i stället hos kontrollmyndigheten i den kommun där verksamheten finns.