Inga hälsopåståenden om kisel är godkända i EU; förordning (EU) nr 432/2012 innehåller inget påstående om kisel. Enligt EU-registret är påståenden om kisel, kiseldioxid och kolinstabiliserad ortokiselsyra och bildning av kollagen och bindväv, hår och naglar, hudens utseende och elasticitet, ben, leder, aluminium i hjärnan, hjärta och kärl, immunförsvaret och magslemhinnan inte godkända. Enligt registret var skälet för de flesta att effekten inte var styrkt utifrån EFSA:s bedömning; några bedömdes som otillräckligt definierade, inte som en gynnsam fysiologisk effekt eller inte kopplade till en kroppsfunktion.
Kisel finns med bland mineralämnena i bilaga I till direktiv 2002/46/EG, och fyra former får användas i kosttillskott enligt bilaga II: kolinstabiliserad ortokiselsyra, kiseldioxid, kiselsyra (i gelform) och organiskt kisel (monometylsilantriol). Monometylsilantriol är också godkänt som nytt livsmedel, i flytande kosttillskott för vuxna och med högst 10,40 mg kisel per dag. Ortokiselsyra stabiliserad med vanillin bedömdes av EFSA 2018 som säker i kosttillskott för vuxna men finns inte i unionsförteckningen över godkända nya livsmedel. Kiseldioxid används också som tillsatsen E 551, ett klumpförebyggande medel som enligt Livsmedelsverket bland annat får användas i kosttillskott.
Kisel saknar referensvärde för näringsdeklarationen (NRV) i förordning (EU) nr 1169/2011, så etiketten kan inte ange någon procentandel. Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; den som tillverkar, säljer eller importerar dem behöver i de flesta fall registrera sig hos kontrollmyndigheten i kommunen.