Krom

Krom finns naturligt i luft, vatten och jord och förekommer i flera former. I mat och kosttillskott finns trevärt krom, krom(III). Sexvärt krom, krom(VI), är nästan alltid framställt av människan och har helt andra biologiska effekter; det ingår inte i bedömningarna av krom som näringsämne (SCF), och EFSA beskriver det som cancerframkallande.

Livsmedelsverket beskriver att krom deltar i kroppens omsättning av glukos, men att kroms roll som livsnödvändigt näringsämne är oklar. Enligt NNR 2023 är det omdiskuterat om krom är livsnödvändigt, eftersom brist inte har påvisats hos friska människor. Brist har bara beskrivits hos patienter som fått långvarig näring direkt i blodet utan tillsatt krom; symtomen, bland annat försämrad glukostolerans, viktnedgång och nervpåverkan, gick snabbt tillbaka med krom (SCF). EFSA kom 2014 fram till att det inte går att fastställa något behov av krom och att det saknas belägg för nytta av krom hos friska.

Bara omkring 0,5 procent av kromet i maten tas upp, och samtidigt intag av C-vitamin ökar upptaget (NNR 2023).

Krom finns i multivitaminer och i tillskott som säljs för viktkontroll. Två hälsopåståenden om krom är godkända i EU: om omsättningen av makronäringsämnen och om normala blodsockernivåer (se avsnittet om regler). Det finns inget godkänt påstående om krom och vikt.

Mest humanforskning finns om blodsocker. Metaanalyser av studier på personer med typ 2-diabetes har funnit något lägre fasteblodsocker och långtidsblodsocker (HbA1c) med krom, men studierna skiljer sig mycket åt, och en översikt från 2016 bedömde att krom har begränsad effekt för blodsockret vid typ 2-diabetes. Hos personer utan diabetes har krom inte påverkat blodsocker eller insulin. För vikt fann Cochrane 2013 en skillnad på cirka 1 kg mot placebo efter 12–16 veckor med krompikolinat, men underlaget hade låg tillförlitlighet och den kliniska betydelsen var oklar. Hos personer med atypisk depression gav en större studie ingen skillnad i depressionsmåtten, men frågor om aptit och sötsug förbättrades i sekundära analyser.

I studierna gavs 200–1 000 µg krom per dag. De högre doserna ligger över de 250 µg per dag som EFSA bedömt inte vara något säkerhetsproblem från tillskott.

Krom i tillskott är trevärt krom, och det som räknas är mängden krom per dagsdos, inte hela föreningens vikt. EU tillåter sex former i kosttillskott: krom(III)klorid, kromberikad jäst, krom(III)laktattrihydrat, kromnitrat, krompikolinat och krom(III)sulfat.

Upptaget är lågt för alla former. I de studier som SCF sammanställde togs 0,13–0,4 procent upp från kromklorid, 2,8 procent från krompikolinat och 0,4–2,5 procent från mat. Krompikolinat tas alltså upp bättre än kromklorid, och många av studierna om blodsocker och vikt har använt krompikolinat; enligt en metaanalys från 2014 sågs effekterna på blodsocker och triglycerider främst med den formen. SCF:s bedömning från 2003 omfattade inte krompikolinat, men EFSA bedömde 2010 att krompikolinat inte är något säkerhetsproblem vid högst 250 µg krom per dag från tillskott och berikade livsmedel.

Kromberikad jäst framställs genom att jäst odlas med kromklorid, och enligt EU:s regler får högst 0,2 procent av kromet i den vara sexvärt.

Enligt NNR 2023 är kroms giftighet generellt låg och uppnås bara vid mycket höga doser. Någon övre gräns (UL) har inte fastställts, eftersom underlaget inte räcker (SCF 2003). I de studier SCF granskade sågs inga biverkningar med upp till 1 mg krom per dag i flera månader, men studierna var inte gjorda för att upptäcka biverkningar, och bedömningen gällde inte krompikolinat. Enstaka fallrapporter har kopplat krompikolinat till biverkningar som kan bero på pikolinatdelen (SCF).

EFSA bedömde 2010 att krom(III), även som krompikolinat, i kosttillskott och berikade livsmedel inte är något säkerhetsproblem så länge intaget från dessa källor inte överstiger 250 µg per dag, den nivå som WHO angett för tillskott. Krom(III) och krompikolinat kan möjligen orsaka DNA-skador i höga koncentrationer i provrörsförsök, men det har inte setts i djurstudier enligt standardiserade protokoll (EFSA 2010). EFSA har också fastställt ett tolerabelt dagligt intag (TDI) för krom(III) på 300 µg per kg kroppsvikt och dag, enligt Livsmedelsverket.

I Cochrane-översikten om vikt rapporterade bara tre studier biverkningar: två allvarliga händelser och avhopp förekom med 1 000 µg krompikolinat per dag och en allvarlig händelse med 400 µg, medan två i placebogrupperna avbröt på grund av biverkningar. I en annan metaanalys rapporterades lös avföring, yrsel, huvudvärk och nässelutslag.

Livsmedelsverket råder att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare och påpekar att flera kosttillskott samtidigt ökar risken för överdosering. Studier på gravida, ammande eller barn har vi inte hittat i de källor vi granskat.

Krom finns bland annat i musslor, fisk, fullkornsprodukter, baljväxter, kött och nötter enligt Livsmedelsverket. Det finns inga uppgifter om kromintaget i de nordiska och baltiska kostundersökningarna, men EFSA har uppskattat intaget till 57–84 µg per dag (NNR 2023). Bara omkring 0,5 procent av kromet i maten tas upp.

Två hälsopåståenden om krom är godkända i EU enligt förordning (EU) nr 432/2012. Ordagrant lyder de: ”Krom bidrar till normal omsättning av makronäringsämnen” och ”Krom bidrar till att bibehålla normala blodsockernivåer”. Påståendena får bara användas om livsmedel som är åtminstone en källa till trevärt krom enligt bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006. För kosttillskott innebär det enligt Livsmedelsverket minst 15 procent av referensvärdet per rekommenderad dagsdos, alltså 6 µg. Påståendet om blodsocker gäller att bibehålla normala nivåer, inte diabetes, och det finns inget godkänt påstående om krom och vikt, aptit eller sötsug.

Referensvärdet för näringsdeklarationen (NRV) är 40 µg krom per dag enligt förordning (EU) nr 1169/2011, bilaga XIII. Procentangivelsen på etiketten utgår från det värdet.

I kosttillskott får sex former användas enligt bilaga II till direktiv 2002/46/EG: krom(III)klorid, kromberikad jäst, krom(III)laktattrihydrat, kromnitrat, krompikolinat och krom(III)sulfat. Kromberikad jäst ska innehålla 230–300 mg krom per kg, och högst 0,2 procent av kromet får vara sexvärt. Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; den som tillverkar, säljer eller importerar dem behöver i de flesta fall registrera sig hos kontrollmyndigheten i kommunen. Det finns inga EU-gemensamma maximivärden för mineraler i kosttillskott.