Vitamin A

Vitamin A är ett fettlösligt vitamin och ett samlingsnamn för retinol och ämnen med samma verkan, som retinal, retinsyra och retinylestrar. Som retinal ingår det i synpigmentet rodopsin, som behövs för mörkerseendet, och som retinsyra behövs det för att celler i kroppens vävnader ska växa och fungera normalt (NNR 2023).

I maten finns vitamin A i två huvudsakliga former enligt Livsmedelsverket: förformat vitamin A (retinol och retinylestrar) i animaliska livsmedel och provitamin A i form av karotenoider, främst betakaroten, i växter. Karotenoider kan omvandlas till vitamin A i kroppen när det behövs. För att kunna räkna ihop formerna anges vitamin A i retinolekvivalenter (RE): 1 RE motsvarar 1 µg retinol, 2 µg betakaroten från tillskott, 6 µg betakaroten från mat eller 12 µg andra provitamin A-karotenoider (NNR 2023). Ibland används den äldre enheten internationella enheter, där 1 IE motsvarar 0,3 µg retinol eller 0,6 µg betakaroten (Livsmedelsverket).

Kroppen lagrar vitamin A, framför allt i levern, och lagret kan täcka behovet i några månader. Brist är mycket ovanligt i Sverige men ett stort problem i världen. Lindrig brist kan ge nattblindhet och allvarlig brist ger nedsatt motståndskraft mot infektioner, och A-vitaminbrist anses vara den enskilt största orsaken till blindhet i världen. Brist under graviditeten kan ge allvarliga skador hos barnet (Livsmedelsverket).

Vitamin A finns i multivitaminer och i en del tillskott med fiskleverolja (torskleverolja), som retinol, retinylestrar eller betakaroten. Sex hälsopåståenden om vitamin A är godkända i EU, bland annat om synförmågan, huden, slemhinnorna och immunsystemet (se avsnittet om regler).

Studierna om graviditet och luftvägsinfektioner som redovisas här gjordes främst i låg- och medelinkomstländer där brist är vanlig. Hos barn 6 månader till 5 år minskade vitamin A den totala dödligheten med 12 procent i Cochranes översikt från 2022, men inte antalet luftvägsinfektioner. Hos gravida minskade det nattblindhet och blodbrist hos mödrarna, men inte mödradödligheten eller dödligheten runt förlossningen (Cochrane 2015). I Sverige förekommer brist i princip inte enligt Livsmedelsverket, så de resultaten går inte att föra över till tillskott här.

För skelettet finns bara observationsstudier. Några av dem har kopplat ett högt intag av retinol till fler höftfrakturer, andra inte, och EFSA bedömde 2024 att något orsakssamband inte kan fastställas vid intag mellan 1 000 och 3 000 µg per dag.

Förformat vitamin A (retinol, retinylacetat och retinylpalmitat) kan användas direkt av kroppen och räknas som 1 µg RE per µg retinol. Betakaroten är provitamin A: 2 µg betakaroten från tillskott räknas som 1 µg RE (NNR 2023). Omvandlingen till vitamin A minskar när intaget ökar (Livsmedelsverket) och när kroppen redan har tillräckligt med vitamin A (EFSA 2024). Därför är risken för överdosering mindre med betakaroten än med retinol.

EFSA:s övre gräns på 3 000 µg och Livsmedelsverkets råd om högst 1 000 µg från tillskott för gravida gäller bara retinol och retinylestrar. Anger etiketten en summa för retinol och betakaroten går den därför inte att jämföra rakt av med gränsen. Står mängden i IE motsvarar 1 IE 0,3 µg retinol eller 0,6 µg betakaroten (Livsmedelsverket).

Fiskleverolja (torskleverolja, levertran) innehåller förformat vitamin A och kan enligt Livsmedelsverket innehålla höga halter av retinol. På en del etiketter anges var betakarotenet kommer ifrån, till exempel algen Dunaliella salina eller svampen Blakeslea trispora. Vi har inte hittat studier som jämför hälsoeffekterna av retinylacetat och retinylpalmitat, eller av betakaroten från olika källor.

Vitamin A i stora doser är skadligt, framför allt i den förformade formen retinol och retinylestrar. Det är främst genom kosttillskott man kan få i sig för mycket, men även regelbundet ätande av lever i större mängder kan i längden ge för högt intag, enligt Livsmedelsverket. Marginalen mellan den mängd kroppen behöver och den mängd som kan skada hälsan är relativt liten för vitamin A (Livsmedelsverket). Ett för högt intag kan ge illamående, kräkningar, hudbesvär, leverskador och fosterskador (NNR 2023).

EFSA gick igenom den övre gränsen (UL) på nytt 2024 och behöll 3 000 µg RE per dag för vuxna, även gravida, ammande och kvinnor efter klimakteriet. Gränsen gäller förformat vitamin A från alla källor, även berikade livsmedel och kosttillskott, och bygger på risken för fosterskador. För barn är gränsen lägre: 800 µg (1–3 år), 1 100 µg (4–6 år), 1 500 µg (7–10 år), 2 000 µg (11–14 år) och 2 600 µg (15–17 år). Enligt EFSA överskrider européer sannolikt inte gränsen om de äter lever och inälvsmat högst en gång i månaden.

Den allvarligaste effekten av för mycket retinol är fosterskador. Livsmedelsverket anger att gravida som tar kosttillskott, till exempel multivitaminer, inte bör få i sig mer än 1 000 µg A-vitamin som retinol eller retinylestrar per dag från tillskott, om inte läkare har ordinerat det. Gravida rekommenderas att undvika lever, leverrätter och fiskleverolja, medan leverpastej går bra. Även EFSA avråder kvinnor som är gravida eller planerar graviditet från leverprodukter. Betakaroten anses inte ge fosterskador (EFSA).

För betakaroten finns ingen övre gräns. I två stora studier på rökare ökade risken för lungcancer: med 20 mg betakaroten per dag i den finska ATBC-studien och med 30 mg betakaroten plus 7 500 µg RE retinylpalmitat per dag i CARET (EFSA 2024). EFSA anger därför att rökare bör undvika kosttillskott med betakaroten och att tillskott i övrigt bör begränsas till att täcka behovet av vitamin A. Betakaroten från maten har inte kopplats till skadliga effekter, och ett högt intag av karotenoider kan ge en ofarlig orangefärgning av huden som går över (EFSA 2024).

EU:s tidigare vetenskapliga kommitté (SCF) rådde 2002 kvinnor efter klimakteriet att begränsa förformat vitamin A till 1 500 µg per dag på grund av effekter på bentäthet och frakturrisk. EFSA bedömde 2024 att något orsakssamband inte kan fastställas och att det nyare underlaget inte stöder en koppling vid intag upp till 3 000 µg. I studier på barn i låg- och medelinkomstländer gav vitamin A oftare kräkningar under de första två dygnen (Cochrane 2022).

Livsmedelsverket påpekar att flera kosttillskott samtidigt ökar risken för överdosering och råder att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare.

Förformat vitamin A finns i animaliska livsmedel, med störst mängder i inälvsmat, främst lever. Matfett, ost och ägg är också bra källor, medan grönsaker och rotfrukter är bra källor till karotenoider (Livsmedelsverket). NNR 2023 nämner morötter, mörkgröna bladgrönsaker, röd paprika och melon som rika på betakaroten. Genomsnittligt intag i Norden och Baltikum är 600–1 500 RE per dag (NNR 2023).

Sex hälsopåståenden om vitamin A är godkända i EU enligt förordning (EU) nr 432/2012. Ordagrant lyder de: ”Vitamin A bidrar till normal järnomsättning”, ”Vitamin A bidrar till att bibehålla normala slemhinnor”, ”Vitamin A bidrar till att bibehålla normal hud”, ”Vitamin A bidrar till att bibehålla normal synförmåga”, ”Vitamin A bidrar till immunsystemets normala funktion” och ”Vitamin A har en roll i cellspecialiseringsprocessen”. Påståendena får bara användas om livsmedel som är åtminstone en källa till vitamin A enligt bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006, vilket i regel betyder minst 15 procent av referensvärdet. I förteckningen finns inga påståenden om betakaroten i sig, och inget av de godkända påståendena gäller graviditet, infektioner eller skelettet.

Referensvärdet för näringsdeklarationen (NRV) är 800 µg vitamin A per dag enligt förordning (EU) nr 1169/2011, bilaga XIII, så 15 procent motsvarar 120 µg. Procentangivelsen på etiketten utgår från det värdet.

I kosttillskott får fyra former användas enligt bilaga II till direktiv 2002/46/EG: retinol, retinylacetat, retinylpalmitat och betakaroten, och mängden anges i µg RE enligt bilaga I. Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; den som tillverkar, säljer eller importerar dem behöver i de flesta fall registrera sig hos kontrollmyndigheten i kommunen. Det finns inga EU-gemensamma maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott (Livsmedelsverket).