Melatonin i Sverige: läkemedel, inte kosttillskott

Enligt Läkemedelsverket klassas produkter som innehåller melatonin som läkemedel i Sverige. Melatonin får inte säljas som kosttillskott, och det får bara säljas på apotek. Receptfritt melatonin är bara godkänt för korttidsbehandling av jetlag hos vuxna, och för andra sömnbesvär krävs recept. I en del andra europeiska länder, till exempel Norge och Finland, kan melatonin säljas som kosttillskott i låg dos. Enligt Läkemedelsverkets regler får sådana produkter inte beställas hit.

Många söker på melatonin, melatonintabletter, melatonin receptfritt eller melatonin gummies, och en vanlig felstavning är melantonin. Den här guiden handlar om reglerna. Vilka ämnen som finns i kosttillskott för sömn, och vad forskningen visar om dem, finns på kategorisidan för sömn.

Varför räknas melatonin som läkemedel?

Enligt Läkemedelsverket avgörs om en produkt är ett läkemedel av två saker: hur den marknadsförs och vilka medicinska egenskaper den har. En produkt som innehåller en läkemedelssubstans kan vara ett läkemedel på grund av innehållet, oavsett hur den marknadsförs. I Läkemedelsverkets ämnesguide står det om melatonin att produkten ”vanligtvis” är ett läkemedel, med kommentaren att ämnet finns i godkända läkemedel i Sverige.

Melatonin är också ett hormon som kroppen bildar själv. Enligt 1177 utsöndras det från tallkottkörteln i hjärnan, halten påverkas av ljuset och är högre på natten än på dagen, och hormonet har stor betydelse för dygnsrytmen.

Vad får säljas receptfritt, och vad kräver recept?

Receptfritt melatonin finns som tabletter (1–5 mg) och oral lösning (1 mg/ml), och förpackningarna får innehålla högst 10 tabletter eller 30 ml. Enligt Läkemedelsverket används receptfritt melatonin vid korttidsbehandling av jetlag hos vuxna från 18 år och rekommenderas för vuxna som flyger över minst fem tidszoner, i synnerhet österut. Behandlingstiden är bara några dagar. Den som har andra sömnbesvär än jetlag hänvisas till läkare. Läkemedelsverket accepterar inte att melatonin säljs receptfritt utanför apotek, eftersom det skulle innebära en påtaglig risk för ökad användning utanför den godkända indikationen, med okända konsekvenser.

Användningen ökar. I mars 2025 rapporterade Läkemedelsverket att både receptbelagt och receptfritt melatonin används i allt större utsträckning, delvis utanför godkänd indikation. I en undersökning som Novus gjorde på uppdrag av myndigheten uppgav en av tio att de hade använt melatonin utan recept för sömnproblem de senaste tolv månaderna, medan mycket få uppgav jetlag. Läkemedelsverket ser en risk för att melatonin används för lättvindigt och påpekar att kunskap saknas om effekterna vid användning under lång tid, framför allt hos barn.

Varför säljs melatonin som kosttillskott i andra länder?

Om en produkt räknas som livsmedel eller läkemedel avgörs inte av reglerna för hälsopåståenden. EU:s förordning om godkända hälsopåståenden, förordning (EU) nr 432/2012, säger att klassificeringen av produkter som livsmedel eller läkemedel regleras av särskild unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Ett godkänt påstående innebär enligt förordningen inget godkännande av att ämnet får säljas, inget beslut om att det får användas i livsmedel och ingen klassificering av en produkt som livsmedel.

I praktiken skiljer det sig mellan länderna. Läkemedelsverket skriver att en produkt som säljs som kosttillskott i ett annat land kan vara ett läkemedel i Sverige. I Norge bedömer läkemedelsmyndigheten DMP att produkter med en rekommenderad dygnsdos på högst 1 mg melatonin, avsedda att användas i linje med de godkända EU-påståendena, inte nödvändigtvis är läkemedel. Sådana produkter kan då säljas som kosttillskott om de följer livsmedelsreglerna. I Finland har läkemedelsmyndigheten Fimea beslutat att flera produkter med 1,9 mg melatonin per dagsdos som säljs som kosttillskott inte räknas som läkemedel. Läkemedelsverket ser samtidigt fler signaler om olaglig försäljning av melatonin som kosttillskott i Sverige och har beslutat om försäljningsförbud för flera produkter med melatonin.

Vilka EU-påståenden finns om melatonin?

Två hälsopåståenden om melatonin är godkända i förordning (EU) nr 432/2012.

Det ena lyder ordagrant ”Melatonin bidrar till att minska insomningstiden”. Villkoren är: ”Påståendet får endast användas om livsmedel som innehåller 1 mg melatonin per angiven portion. För att påståendet ska få användas ska information ges till konsumenten om att den gynnsamma effekten uppnås vid intag av 1 mg melatonin strax före läggdags.”

Det andra påståendet gäller ”den subjektiva upplevelsen av jetlag”. Villkoren är: ”Påståendet får endast användas om livsmedel som innehåller minst 0,5 mg melatonin per angiven portion. För att påståendet ska få användas ska information ges till konsumenten om att den gynnsamma effekten uppnås vid ett minsta intag av 0,5 mg strax före läggdags den första resdagen och ytterligare några dagar efter ankomsten.”

Påståendena gäller livsmedel och har betydelse i de länder där melatonin får säljas som livsmedel. I Sverige får melatonin inte säljas som kosttillskott. Villkoren beskriver vad som krävs för att ett påstående ska få användas i marknadsföring och är inga råd om dosering. Frågor om melatoninläkemedel besvaras av apotek, vården eller Läkemedelsupplysningen.

Får man beställa melatonin från utländska webbutiker?

Läkemedelsverket svarar att produkter som innehåller melatonin klassas som läkemedel i Sverige, och det gäller också när man beställer från utlandet.

Även produkter som säljaren beskriver som ”dietary supplement” kan vara läkemedel enligt svensk lag, påpekar Läkemedelsverket.

Alla som lagligt säljer läkemedel på nätet inom EU och EES ska visa en EU-gemensam symbol på webbplatsen. Symbolen har flaggan för det land där handlaren är registrerad, och klickar man på den ska man komma till handlarens post i listan hos läkemedelsmyndigheten i det landet, enligt EU-kommissionen. För svenska webbhandlare är det Läkemedelsverkets lista, och därifrån ska man kunna klicka tillbaka till butiken. Svenska apotek ska dessutom visa den nationella apotekssymbolen. Läkemedelsverkets råd är att aldrig handla läkemedel från en webbplats som saknar de godkända symbolerna. Symbolen visar att handlaren får sälja läkemedel, men den gör det inte tillåtet att beställa melatonin som inte är godkänt som läkemedel i Sverige.

Vad är riskerna med melatonin från osäkra källor?

Apotek med tillstånd köper in och förvarar läkemedlen på rätt sätt, enligt Läkemedelsverket. Om produkter från webbplatser utan tillstånd vet man inte lika säkert vad de innehåller. Livsmedelsverket skriver att man vid provtagningar av kosttillskott har hittat odeklarerade ämnen, till exempel läkemedel och hormonliknande ämnen.

För melatonin finns en kanadensisk analys från 2017 av 31 produkter som såldes som kosttillskott eller naturhälsoprodukter. Mängden melatonin varierade från 83 procent under till 478 procent över den mängd som stod på etiketten, mängden kunde skilja upp till 465 procent mellan olika tillverkningssatser av samma produkt, och åtta av produkterna innehöll serotonin. Analysen gällde produkter i Kanada, inte i Sverige.

Till det kommer de rättsliga följderna: ett paket med läkemedel från ett land utanför EES kan stoppas av Tullverket, och Läkemedelsverket kan inte ge något tillstånd för att man ska få ut det.

Vilka biverkningar har melatonin, och vem ska vara försiktig?

Enligt 1177 är det ovanligt att få biverkningar av melatonin, men en del blir trötta och dåsiga dagen efter, och en del kan få migrän, yrsel, muntorrhet, buksmärtor eller förstoppning. 1177 råder att undvika alkohol i samband med melatonin, eftersom effekten kan försämras.

• Barn: läkemedel med melatonin till barn är receptbelagda och skrivs ut av läkare. Har ett barn sömnsvårigheter ska man enligt Läkemedelsverket vända sig till sjukvården.
• Andra läkemedel: Läkemedelsverket avråder från att använda melatonin på egen hand samtidigt som man använder SSRI eller andra läkemedel mot depression, ångest, tvång eller andra psykiatriska tillstånd, eftersom kombinationen kan öka risken för biverkningar. Samtidig behandling ska ske i samråd med läkare.
• Andra sömnbesvär än jetlag: receptfritt melatonin är inte avsett för dem, och Läkemedelsverket hänvisar till läkare.

Vad finns det för kosttillskott för sömn i stället?

Kosttillskott som säljs för sömn i Sverige innehåller oftast magnesium, aminosyror som GABA, glycin och L-teanin, vitamin B6 eller växter som ashwagandha, kamomill och saffran. Forskningen om dem består mest av små studier med osäkra resultat, och inget av ämnena har ett godkänt EU-påstående om sömn. Det enda godkända påståendet om insomning gäller melatonin.

Ämnena och studierna går vi igenom i guiden Kosttillskott för sömn: vad är studerat? och på ingredienssidorna om magnesium, L-teanin, GABA och ashwagandha. Produkterna jämför du på kategorisidan för sömn, där vi inte rangordnar produkterna. Hur vi samlar och kontrollerar uppgifterna står på sidan Så jämför vi.

När ska man söka vård?

Sömnbesvär som inte blir bättre trots ändrade sömnvanor är enligt 1177 en anledning att söka hjälp, till exempel på en vårdcentral, och vid långvariga sömnsvårigheter rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT) i första hand. Läkemedelsverket skriver att den som söker hjälp för sömnproblem i första hand ska få råd om sömnvanor eller erbjudas psykologiska insatser, och att läkemedel bör förskrivas först när sådana insatser inte har räckt. Den som behöver sjukvårdsrådgivning kan ringa 1177.