Zombieceller (senescenta celler): kan fisetin eller quercetin rensa bort dem?

Senescenta celler, i vardagligt tal zombieceller, är celler som har slutat dela sig men som inte dör. De kan uppstå i alla åldrar och blir fler med åldern i de flesta vävnader. De skickar ut signalämnen som påverkar cellerna runt omkring. Senolytika är ämnen som får sådana celler att dö. Fisetin och quercetin är två växtämnen, så kallade flavonoider, som har studerats som senolytika.

Det mesta som är känt kommer från cellförsök och djurförsök. De publicerade studierna på människor är få och små, och de flesta har gett quercetin tillsammans med dasatinib, som är ett receptbelagt läkemedel mot leukemi och inte ett kosttillskott. Resultaten går därför inte att föra över på quercetin som kosttillskott. För fisetin fann en genomgång från 2026 att bara fyra av 34 registrerade studier hade redovisat resultat, och att det var svårt att fastställa någon effekt hos människor.

Vad är zombieceller?

Cellulär senescens beskrevs första gången 1961. Forskarna Leonard Hayflick och Paul Moorhead såg då att mänskliga celler i odling slutade dela sig efter 40–60 delningar. En senescent cell har lämnat celldelningen för gott, även om den får signaler om att dela sig. Det kan bero på att cellen har delat sig många gånger, men också på DNA-skador, oxidativ stress och andra påfrestningar. Ett vanligt kännetecken är att proteinet p16 ökar i cellen (Zhang 2022).

Senescens är inte bara något dåligt. Det är ett sätt att hindra celler med skadat DNA från att fortsätta dela sig (Yousefzadeh 2018). Senescenta celler har också uppgifter under fosterutvecklingen, vid sårläkning och när vävnad återbildas (Zhang 2022). Problemet uppstår när cellerna blir kvar och blir många. Enligt samma översikt kan de då bidra till flera åldersrelaterade sjukdomar.

Varför kallas de zombieceller?

I populärvetenskapliga texter kallas senescenta celler zombieceller, till exempel i en artikel i Nature 2017 med rubriken ”To stay young, kill zombie cells”. På svenska skrivs ordet zombieceller, zombie-celler eller zombiceller. Cellerna delar sig inte, men de dör inte heller. De har aktiva överlevnadsprogram som skyddar dem mot den programmerade celldöd som annars rensar bort skadade celler (Zhu 2015). Samtidigt fortsätter de att skicka ut signaler.

Ibland används ordet åldrade celler. Det är inte helt rätt, eftersom senescenta celler kan uppstå i alla åldrar (Zhang 2022). Processen kallas senescens.

Vad är SASP?

SASP står för senescence-associated secretory phenotype, ungefär de ämnen som senescenta celler utsöndrar. Det är bland annat inflammatoriska signalämnen som interleukin 6 (IL-6) och enzymer som bryter ned vävnad, så kallade MMP (Hickson 2019). Enligt Zhang 2022 kan SASP göra att närliggande celler också blir senescenta, och störa vävnadens förmåga att reparera sig.

Vad är senolytika och senomorfa ämnen?

Källa: Zhang 2022.

Senolytika ges i studierna ofta några dagar i taget, med långa uppehåll. Forskarna kallar det hit-and-run: ämnet ska slå ut cellerna och sedan lämna kroppen, eftersom det tar tid innan nya senescenta celler bildas. Senomorfa ämnen behöver däremot troligen tas hela tiden (Zhang 2022). Det är ett annat upplägg än en daglig dos.

Kombinationen dasatinib och quercetin var den första som beskrevs som senolytika. I cellförsök slog dasatinib främst ut senescenta förstadier till fettceller, medan quercetin hade större effekt på senescenta celler från blodkärlens insida (Zhu 2015). När forskare 2018 jämförde tio flavonoider på senescenta celler från möss och människor hade fisetin starkast senolytisk effekt. Även det var cellförsök (Yousefzadeh 2018).

Det finns ingen universell markör som fångar alla senescenta celler, och alla celler med mycket p16 är inte skadliga (Zhang 2022). Därför är det svårt att mäta hur många senescenta celler en människa har, och att veta om en behandling tar bort rätt celler.

Vad har djurförsöken visat?

Allt i det här avsnittet gäller djur, inte människor.

Resultat från möss går inte automatiskt att föra över på människor. Det påpekar även genomgången av fisetinforskningen från 2026: effekter i djurmodeller leder inte nödvändigtvis till effekter hos människor (Sandoval-Caballero 2026).

Vad har studierna på människor visat?

Den första studien av senolytika på människor publicerades 2019. Tabellen visar de publicerade studier vi har gått igenom där senolytika gavs och senescens eller hälsoutfall mättes.

Vad betyder resultaten?

• Quercetin gavs nästan alltid ihop med dasatinib. Sju av de åtta studierna i tabellen använde kombinationen. Då går det inte att säga vad quercetin bidrog med.
• Studierna är små. De har mellan 5 och 97 deltagare, och bara tre jämförde med placebo.
• Huvudmåtten gällde ofta säkerhet och genomförbarhet, inte effekt. Flera studier saknade kontrollgrupp, och då kan förändringar ha andra orsaker.
• Det tydligaste resultatet på ett huvudmått kommer från studien på fettleversjukdom från 2026, med 31 deltagare. Forskarna beskriver den som en principstudie och skriver att nya studier behövs.
• Ingen av studierna mätte livslängd eller åldrande i hela kroppen.
• Jäv. I benstudien (Farr 2024) redovisade tre av forskarna ett ekonomiskt intresse i form av patent på senolytiska läkemedel som ägs av Mayo Clinic. Två av dem är medförfattare till sju av de åtta studierna i tabellen.

Dasatinib är ett läkemedel mot leukemi, inte ett kosttillskott

Dasatinib är godkänt i EU som läkemedel mot vissa former av leukemi: kronisk myeloisk leukemi och en form av akut lymfatisk leukemi. Det kräver recept, och enligt EU:s läkemedelsmyndighet EMA ska behandlingen sättas in av en läkare med erfarenhet av leukemi. Till de vanligaste biverkningarna, hos fler än 1 av 10, hör infektioner, färre blodkroppar på grund av påverkan på benmärgen, blödningar, vätska kring lungorna och andnöd (EMA). I senolytikastudierna gavs 100 mg per dag under två eller tre dagar åt gången. Resultaten från studierna med dasatinib och quercetin säger därför inget om vad ett kosttillskott med quercetin gör.

Vad vet man om fisetin hos människor?

En genomgång från 2026 sökte i ClinicalTrials.gov och WHO:s register och hittade 34 registrerade studier med fisetin. Sex var avslutade och fyra hade redovisat resultat. Författarna bedömer att den kliniska evidensen är begränsad och spretig. Studierna är små, saknar ofta kontrollgrupp eller blandar fisetin med andra behandlingar, och det är därför svårt att fastställa någon effekt av fisetin hos människor (Sandoval-Caballero 2026).

De två studier som mest direkt prövar fisetin mot skörhet och inflammation hos äldre heter AFFIRM (NCT03430037, äldre kvinnor) och AFFIRM-LITE (NCT03675724, äldre). Båda jämför fisetin med placebo, 20 mg per kilo kroppsvikt och dag: i AFFIRM-LITE under två dagar, i AFFIRM två dagar i månaden under två månader. Enligt genomgången 2026 hade ingen av dem redovisat några resultat.

Vad vet man om quercetin ensamt?

Det finns många studier där människor har fått quercetin (Andres 2018), men få som rör senescens. I den placebokontrollerade studien på personer som skulle opereras för kranskärlssjukdom fick 47 personer quercetin och 50 placebo. CRP, ett mått på inflammation, minskade inte signifikant. Blodkärlens förmåga att vidga sig, mätt i provbitar av ett blodkärl som togs ut vid operationen, blev bättre med quercetin. Skillnaden fanns hos männen men inte hos kvinnorna. I kärlcellerna från männen var gener kopplade till senescens och inflammation mindre aktiva efter quercetin. Hos kvinnorna sågs i stället tecken på mer inflammation (Mury 2025). Resultaten är alltså blandade och gäller en kort behandling i samband med en operation.

Hur mycket fisetin och quercetin har använts i studierna?

Siffrorna beskriver vad forskarna gav. De är inga rekommendationer. I USA säljs fisetin som kosttillskott, ofta med dagliga doser från ungefär 40 till 500 mg (Sandoval-Caballero 2026). Studierna med höga doser använde i stället korta perioder med långa uppehåll.

Med maten får man i sig betydligt mindre. I en japansk kostundersökning med 50 kvinnor (gjord 1996, publicerad 1998) var det genomsnittliga intaget 8,3 mg quercetin och 0,4 mg fisetin per dag (Kimira 1998).

Var finns fisetin och quercetin i maten?

Quercetin, som på svenska också stavas kvercetin, finns i många frukter, grönsaker och drycker. Tabellen visar medelvärden ur det amerikanska jordbruksdepartementets flavonoiddatabas, räknat som fritt quercetin. Innehållet varierar mycket mellan prover.

Källa: USDA, Flavonoid Content of Selected Foods, version 3.3 (2018).

Räknat på medelvärdet för rödlök motsvarar 1 000 mg quercetin, den dos som användes i flera studier, ungefär 2,5 kilo rödlök.

Fisetin finns i jordgubbar, äpplen, persimoner, vindruvor, lök och gurka. I en japansk analys hade jordgubbar mest fisetin av de livsmedel som undersöktes, följt av äpple och persimon (Khan 2013, som återger Kimira 1998). Jordgubbar innehåller alltså lite quercetin men var den största fisetinkällan i den analysen.

Hur bra tas fisetin och quercetin upp?

I maten är quercetin oftast bundet till sockerarter, så kallade glykosider (USDA). Formen påverkar upptaget. I ett försök med nio personer med ileostomi, en stomi på tunntarmen, togs 52 procent av quercetinet i stekt lök upp. Av rent quercetin togs 24 procent upp, och av rutin, den form som dominerar i te, 17 procent (Hollman 1995). I Alzheimerstudien steg halten quercetin i blodet hos alla deltagare, men quercetin kunde inte påvisas i ryggmärgsvätskan (Gonzales 2023).

Fisetin tas dåligt upp i vanlig form. I en studie fick 15 friska personer en gång 1 000 mg vanlig fisetin och en gång 1 000 mg av en specialberedning som innehöll 192 mg fisetin. Räknat per milligram fisetin blev den totala mängden fisetin i blodet under tolv timmar ungefär 27 gånger högre med specialberedningen. Forskarna räknade om resultaten eftersom den vanliga dosen innehöll ungefär fem gånger mer fisetin. Halveringstiden i blodet för vanlig fisetin var ungefär en timme. Studien finansierades av företaget som har patent på beredningen (Krishnakumar 2022). Milligram på etiketten säger alltså inte hur mycket som når blodet, och resultat från en beredning går inte att föra över på en annan.

Är fisetin och quercetin säkra?

Quercetin. Forskare vid tyska Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR) har gått igenom säkerheten för quercetin som kosttillskott. Tillskott säljs ofta med upp till 1 000 mg per dag. I studier på människor rapporterades biverkningar sällan, och de var milda. Det saknas tillräckliga data om långvarig användning, mer än 12 veckor, av 1 000 mg per dag eller mer. I djurförsök har quercetin kunnat förvärra skador på njurar som redan var skadade och gynna tumörtillväxt, särskilt vid östrogenberoende cancer. Quercetin kan också ändra hur mycket som tas upp av vissa läkemedel (Andres 2018).

Fisetin. Säkerheten vid långvarig användning av höga doser är inte fastställd, och hur fisetin samverkar med läkemedel är otillräckligt undersökt (Sandoval-Caballero 2026). I cellförsök har fisetin i låga koncentrationer stört hur kromosomerna fördelas vid celldelning, och i högre koncentrationer orsakat brott på DNA-strängen (Khan 2013). Det gäller celler i odling, och vad det betyder vid intag är inte utrett.

Dasatinib och quercetin. I studierna på människor var biverkningar vanligare med kombinationen än med placebo, till exempel 82 mot 43 procent i studien från 2026 (Koning 2026) och sömnstörningar hos 4 av 6 och oro hos 3 av 6 i lungfibrosstudien, mot ingen med placebo (Nambiar 2023).

EFSA:s sammanställning av övre gränser för intag (version 11, augusti 2025) har ingen övre gräns för fisetin eller quercetin. Livsmedelsverket skriver att kosttillskott och läkemedel kan påverka varandra och att risken för negativa effekter bedöms vara större när kosttillskott kombineras med läkemedel än när vanlig mat gör det. Myndigheten nämner foster, spädbarn, barn, gravida och äldre som möjliga riskgrupper. Utifrån fynden om njurar, östrogenberoende cancer och läkemedel diskuterar BfR-forskarna möjliga riskgrupper. Frågor om kosttillskott och läkemedel kan man ställa till läkare, på apotek eller via 1177.

Vad säger reglerna om fisetin och quercetin?

Finns det godkända hälsopåståenden?

Nej. I EU:s register över hälsopåståenden finns fyra påståenden om quercetin och ett om en kombinationsprodukt med quercetin, och alla står som inte godkända. De gällde skydd mot oxidativ skada, där ansökan bland annat löd att livsmedel med antioxidanter stöder ett hälsosamt åldrande, och dessutom hjärta och kärl, mental förmåga (nervsystemet och hjärnan) samt lever och njurar. Enligt registret godkändes de inte eftersom effekten inte var styrkt eller inte var tillräckligt definierad för att kunna bedömas. EFSA:s yttrande kom 2011 (EFSA 2011). För fisetin finns ingen post i registret. Varken quercetin eller fisetin finns på EFSA:s lista över växtpåståenden som väntar på beslut (on hold).

Allmänna formuleringar som ”för ett hälsosamt åldrande” får bara användas tillsammans med ett specifikt godkänt hälsopåstående. Påståenden om att förhindra sjukdom räknas som medicinska och får bara göras om läkemedel (Livsmedelsverkets Kontrollwiki). Livsmedelsverket skriver också att en produkt som marknadsförs med medicinska effekter klassas som läkemedel. Det finns inget godkänt hälsopåstående om att fisetin eller quercetin bromsar åldrandet eller tar bort zombieceller.

Är fisetin och quercetin godkända som livsmedel?

Ett nytt livsmedel, på engelska novel food, är ett livsmedel som inte användes som människoföda i någon betydande omfattning i EU före den 15 maj 1997. Det får säljas först när det har godkänts och förts in i EU:s unionsförteckning (förordning 2015/2283, artiklarna 3 och 6). EU-kommissionens novel food-katalog visar hur myndigheterna har bedömt olika ämnen och växter. Vi kontrollerade katalogen den 5 oktober 2026.

Fisetinposten bygger på ett samråd hos den tjeckiska myndigheten. I december 2025 bedömde den att en blandning av sju ingredienser från växter, bland annat fisetin ur perukbuske och quercetin ur Sophora japonica, är ett nytt livsmedel, eftersom det inte hade visats att blandningen användes som livsmedel i betydande omfattning före den 15 maj 1997. Katalogen har ingen annan post för fisetin som ämne. Växten perukbuske (bark, blad och blomma) står som inte ny i kosttillskott, men den posten hänvisar till fisetinposten när det gäller fisetin.

Katalogen har ingen post för quercetin i allmänhet. I den tyska myndighetens beslut från 2021 om quercetin ur Dimorphandra mollis står att rent quercetin, framställt syntetiskt eller ur vanliga livsmedel som lök, har använts i kosttillskott tidigare. Det var quercetin just ur Dimorphandra mollis som bedömdes som nytt.

Varken fisetin eller quercetin finns som eget livsmedel i unionsförteckningen över godkända nya livsmedel, i den senaste konsoliderade versionen från den 10 augusti 2026. Enligt förordningen är det företaget som ska kontrollera om ett livsmedel är nytt innan det säljs (artikel 4). Kosttillskott behöver inte godkännas innan de börjar säljas, och det är producenten och säljaren som ansvarar för att de är säkra (Livsmedelsverket).

Hur jämför man produkter med fisetin eller quercetin?

Sajten rangordnar inte produkter och utser inga vinnare. Det här är saker som går att jämföra på etiketten:

• Mängd per dagsdos. Titta på mängden fisetin eller quercetin per dagsdos, inte per kapsel. Studierna med höga doser gav ämnena några dagar i taget, så en daglig dos går inte att jämföra rakt av med dem.
• Ren substans eller extrakt. Står det ett växtextrakt, se om det är standardiserat, alltså hur stor andel som är fisetin eller quercetin. 500 mg extrakt med 50 procent quercetin ger 250 mg quercetin.
• Form. Quercetin finns fritt, bundet till sockerarter som i rutin, eller i beredningar som ska öka upptaget. Upptaget skiljer sig mellan formerna, och i en beredning kan den verksamma substansen vara en liten del av vikten.
• Ursprung. Novel food-katalogen bedömer ämnen efter källa. För fisetin och quercetin kan det därför spela roll ur vilken växt ämnet kommer.
• Flera aktiva ämnen. Innehåller produkten fler ämnen, jämför vart och ett för sig.
• Pris per dag. Pris delat med antalet dagsdoser i förpackningen.

Så läser du märkningen går vi igenom i guiden Så läser du etiketten på ett kosttillskott. Hur sajten räknar fram mängd per dagsdos och pris per dag står på Så jämför vi. Produkter som säljs för hälsosamt åldrande, till exempel med Q10, NAD-prekursorer och resveratrol, finns i kategorin Hälsosamt åldrande.

Vad återstår att ta reda på?

Enligt genomgången från 2026 behövs större randomiserade studier med placebo, som skiljer effekten av fisetin ensamt från kombinationer och som mäter både senescensmarkörer och kliniska utfall. Det behövs också längre uppföljning av säkerheten och studier av hur fisetin samverkar med läkemedel (Sandoval-Caballero 2026). För quercetin gäller samma fråga, eftersom quercetin i nästan alla studierna i tabellen ovan gavs tillsammans med dasatinib. Det saknas dessutom en universell markör för senescenta celler (Zhang 2022). Resultaten från AFFIRM och AFFIRM-LITE kan ge en del av svaren när de redovisas.