Vitamin E

Vitamin E är ett samlingsnamn för fyra tokoferoler (alfa, beta, gamma och delta) och fyra tokotrienoler som finns naturligt i mat. NNR 2023 räknar bara alfa-tokoferol som vitamin E, eftersom det är den enda form som är erkänd för att täcka människans behov. Den form som finns naturligt i mat är RRR-alfa-tokoferol. Även EFSA begränsar vitamin E till alfa-tokoferol.

Vitamin E är en fettlöslig antioxidant som finns i cellmembranen. Det neutraliserar fria radikaler och bryter kedjereaktionen när fleromättade fettsyror oxideras. Ju mer fleromättat fett man äter, desto lägre blir halterna av vitamin E i blod och vävnader (NNR 2023). Behovet anges i alfa-tokoferolekvivalenter (α-TE), där 1 α-TE motsvarar 1 mg RRR-alfa-tokoferol. Underlaget räcker inte för ett rekommenderat intag, så NNR 2023 anger i stället ett tillräckligt intag (AI).

Brist på grund av för lite vitamin E i maten har inte beskrivits hos friska vuxna. Brist kan uppstå vid långvarigt nedsatt upptag av fett, till exempel vid vissa ärftliga sjukdomar, gallstas i levern och cystisk fibros, och för tidigt födda barn och barn med mycket låg födelsevikt är riskgrupper (NNR 2023).

Vitamin E finns i multivitaminer och enskilda tillskott och i en del omega-3-tillskott. Ett hälsopåstående är godkänt i EU: att vitamin E bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress (se avsnittet om regler).

Forskningen gäller främst minnet hos äldre, luftvägsinfektioner och graviditet. Hos personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom försämrades den dagliga funktionsförmågan långsammare med 2 000 IE per dag i en stor studie, men kognitionen påverkades inte säkert, och hos personer med lindrig kognitiv svikt påverkades inte risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Hos friska äldre kvinnor och män sågs ingen effekt på kognitionen eller risken för demens. För luftvägsinfektioner hos äldre pekar studierna åt olika håll, och i en studie blev infektionerna svårare. Under graviditet har vitamin E nästan bara prövats tillsammans med vitamin C, utan att minska risken för havandeskapsförgiftning.

Livsmedelsverket skriver att forskningen sammantaget pekar på att ett högt intag av vitamin E under lång tid inte ger några hälsofördelar i den allmänna befolkningen. Flera av studierna använde doser långt över EFSA:s övre gräns.

Naturligt vitamin E, RRR-alfa-tokoferol, märks ofta d-alfa-tokoferol. Syntetiskt vitamin E, all-rac-alfa-tokoferol, märks dl-alfa-tokoferol och är en blandning av åtta varianter (stereoisomerer), varav hälften har samma 2R-konformation som den naturliga formen. Levern släpper företrädesvis ut 2R-formerna i blodet (EFSA 2024). Livsmedelsverket skriver att syntetiska former av vitamin E i kosttillskott vanligtvis har lägre biotillgänglighet än RRR-alfa-tokoferol.

I tillskott är tokoferolen ofta bunden som ester, som acetat eller succinat. Estrarna spjälkas i tarmen, och upptaget är likartat för fri form och ester (EFSA 2024). Blandade tokoferoler och tokotrienoltokoferol får bara användas i kosttillskott (EFSA 2024).

På äldre etiketter och i studier anges vitamin E i internationella enheter (IE). Det finns två omräkningar, och de används till olika saker. Livsmedelsverkets omräkning, där 1 IE motsvarar 0,67 mg naturligt alfa-tokoferol eller 0,45 mg syntetiskt alfa-tokoferol, hör ihop med rekommendationen i alfa-TE, som utgår från den naturliga formen. EFSA:s övre gräns på 300 mg räknar i stället vikten av alfa-tokoferol i alla former, både naturlig och syntetisk. Enligt EFSA motsvarar 1 IE syntetiskt vitamin E 1 mg dl-alfa-tokoferylacetat, och 400 IE motsvarar 364 mg alfa-tokoferol. 1 IE naturligt vitamin E motsvarar 0,67 mg RRR-alfa-tokoferol (EFSA 2024). Vid jämförelse med den övre gränsen ligger alltså 400 IE syntetiskt vitamin E över 300 mg, trots att Livsmedelsverkets omräkning ger 180 mg. Vi har inte hittat studier på människor som visar att naturlig och syntetisk form skiljer sig i hälsoeffekter vid samma mängd aktivt vitamin E.

Vitamin E i naturlig form har låg giftighet, eftersom kroppen själv styr hur vitaminet omsätts och lagras, enligt Livsmedelsverket. Det finns däremot studier som pekar på att ett högt intag i form av kosttillskott har negativa hälsoeffekter, bland annat ökad dödlighet, men några definitiva slutsatser kan inte dras utifrån dagens studier (Livsmedelsverket).

EFSA gick igenom den övre gränsen (UL) på nytt 2024 och behöll 300 mg alfa-tokoferol per dag för vuxna, även gravida och ammande. Gränsen gäller intaget från alla källor och alla former av alfa-tokoferol, både naturlig och syntetisk. För barn är den 100 mg (1–3 år), 120 mg (4–6 år), 160 mg (7–10 år), 220 mg (11–14 år) och 260 mg (15–17 år), och för spädbarn 50 mg (4–6 månader) och 60 mg (7–11 månader). Gränsen bygger på risken för försämrad blodlevring och blödning. Enligt EFSA överskrids den sannolikt bara av dem som regelbundet tar tillskott med höga doser.

Gränsen gäller inte personer som tar blodförtunnande läkemedel som påverkar blodets levringsförmåga eller blodplättarna, till exempel acetylsalicylsyra, personer som redan har haft hjärt-kärlsjukdom och får vård för att undvika nya insjuknanden, personer med nedsatt upptag av vitamin K eller personer med sjukdomar som ger brist på vitamin E. EFSA anger att tillskott av vitamin E för dessa grupper bör ske under medicinsk övervakning. Vitamin E kan förstärka effekten av blodförtunnande läkemedel, troligen genom att påverka upptaget och omsättningen av vitamin K och blodplättarnas funktion.

I EFSA:s genomgång var blödningsstroke vanligare med alfa-tokoferol i sex av åtta randomiserade studier, där många deltagare hade hjärt-kärlsjukdom eller tog läkemedel mot blodproppar. Studier på personer som haft hjärtinfarkt tyder också på ökad risk för hjärtsvikt. I den stora studien SELECT ökade risken för prostatacancer med 400 mg syntetiskt alfa-tokoferylacetat per dag, men andra studier bekräftade inte det, och EFSA bedömde underlaget som otillräckligt för en slutsats. En metaanalys från 2005 fann högre dödlighet vid minst 400 IE per dag, men senare metaanalyser har inte sett någon effekt på dödligheten (EFSA 2024).

Under graviditet gav vitamin E tillsammans med vitamin C fler fall av självrapporterad buksmärta och vattenavgång före värkarna i fullgången graviditet (Cochrane 2015). Livsmedelsverket påpekar att flera kosttillskott samtidigt ökar risken för överdosering och råder att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare.

Vitamin E finns framför allt i frön, nötter, vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar, gröna bladväxter, avokado, fullkornsprodukter och ägg (Livsmedelsverket). NNR 2023 nämner vegetabiliska oljor och matfetter baserade på dem, nötter, frön och äggula. Genomsnittligt intag i Norden och Baltikum är 7,8–14,9 mg per dag (NNR 2023).

Ett hälsopåstående om vitamin E är godkänt i EU enligt förordning (EU) nr 432/2012. Ordagrant lyder det: ”Vitamin E bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress”. Påståendet får bara användas om livsmedel som är åtminstone en källa till vitamin E enligt bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006, vilket i regel betyder minst 15 procent av referensvärdet. Det finns inget godkänt påstående om minne, infektioner, hud eller hjärta.

Referensvärdet för näringsdeklarationen (NRV) är 12 mg vitamin E per dag enligt förordning (EU) nr 1169/2011, bilaga XIII, så 15 procent motsvarar 1,8 mg. Procentangivelsen på etiketten utgår från det värdet.

I kosttillskott får sju former användas enligt bilaga II till direktiv 2002/46/EG: D-alfa-tokoferol, DL-alfa-tokoferol, D-alfa-tokoferylacetat, DL-alfa-tokoferylacetat, D-alfa-tokoferylvätesuccinat, blandade tokoferoler och tokotrienoltokoferol. Mängden anges i mg α-TE enligt bilaga I. Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; den som tillverkar, säljer eller importerar dem behöver i de flesta fall registrera sig hos kontrollmyndigheten i kommunen. Det finns inga EU-gemensamma maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott (Livsmedelsverket).