Peptider: vad är det, och vilka är tillåtna som kosttillskott?

Peptider är korta kedjor av aminosyror, samma byggstenar som protein består av. Ordet säger hur ett ämne är uppbyggt, men inte om det är ett livsmedel, ett läkemedel eller något som inte får säljas alls. Det avgörs av vad produkten innehåller, hur den ska användas och hur den marknadsförs. Därför används ordet både om kollagenpulver, om receptbelagda läkemedel som semaglutid och om injektionsflaskor som säljs på nätet som så kallade forskningspeptider.

Kollagenpeptider och hydrolyserat protein är livsmedel och säljs som kosttillskott. Forskningspeptider, på engelska research peptides, som BPC-157 och TB-500 är inte kosttillskott. Vi har inte hittat något godkänt läkemedel med dem, och båda står på WADA:s förbudslista. Peptidläkemedel som semaglutid och tirzepatid lämnas bara ut på recept.

Vad är skillnaden mellan en peptid och ett protein?

Protein byggs upp av cirka 20 olika aminosyror, och nio av dem måste vi få i oss via maten, enligt Livsmedelsverket. Aminosyrorna sitter ihop i kedjor. Korta kedjor kallas peptider och långa kedjor protein. Peptider ligger alltså i storlek mellan små molekyler och stora proteiner. En dipeptid består av två aminosyror, till exempel karnosin, och BPC-157 består av 15.

Kroppen bildar själv både peptider och proteiner. Enligt Livsmedelsverket består bland annat hormoner och enzymer av proteiner. Ett exempel på en peptid som kroppen bildar är hormonet GLP-1, glukagonlik peptid-1, som enligt läkemedlet Ozempics produktresumé påverkar regleringen av blodsocker och aptit. Den verksamma substansen semaglutid är en analog till GLP-1 som framställs med rekombinant DNA-teknik.

När protein bryts ned med enzymer blir kedjorna kortare. Det kallas hydrolys. Hydrolyserat kollagen, även kallat kollagenpeptider, är kollagen som har brutits ned till korta kedjor. Hydrolyserat vassleprotein har på samma sätt delats upp i kortare kedjor av aminosyror. I tunntarmen tas enskilda aminosyror och små peptider med två till fyra aminosyror upp i blodet.

Vilka peptider får säljas som kosttillskott?

Kosttillskott är livsmedel. Enligt EU:s direktiv om kosttillskott ska de komplettera en normal kost, och de säljs i avdelade doser, till exempel kapslar, tabletter, portionspåsar med pulver eller ampuller med vätska, som ska intas i små uppmätta mängder. Läkemedel räknas inte som livsmedel enligt EU:s grundläggande livsmedelsförordning, och direktivet om kosttillskott gäller inte läkemedel. En produkt som ska injiceras är alltså aldrig ett kosttillskott.

För att en peptid ska få säljas som kosttillskott gäller bland annat två villkor:

• Ingrediensen ska vara tillåten i livsmedel. Ett livsmedel som inte användes i någon betydande omfattning i EU före den 15 maj 1997, och som hör till någon av kategorierna i EU:s förordning om nya livsmedel, räknas som ett nytt livsmedel. Det får bara säljas om det har godkänts och förts in i EU:s förteckning över godkända nya livsmedel. Hydrolyserat kollagen från djur räknas inte som ett nytt livsmedel i EU-kommissionens katalog (bedömningen gällde användning i drycker). Några peptidprodukter har godkänts som nya livsmedel, till exempel fiskpeptider av Sardinops sagax och raffinerat räkpeptidkoncentrat. De syntetiska peptiderna tymopentin och splenopentin står däremot i katalogen som nya livsmedel som inte är godkända.
• Produkten får inte vara ett läkemedel. Enligt Läkemedelsverket behöver en produkt som marknadsförs med påståenden om effekter vid sjukdomar vara godkänd som läkemedel, oavsett vad den innehåller. En produkt kan också vara ett läkemedel på grund av innehållet, oavsett hur den marknadsförs. År 2024 förbjöd Läkemedelsverket ett företag att sälja ”peptider” utvunna ur djurorgan, som skulle tas via munnen och som marknadsfördes med uppgifter om effekter på en lång rad sjukdomar och skador. Produkterna var inte godkända läkemedel.

Inget hälsopåstående om peptider är godkänt i EU. Förordning (EU) nr 432/2012, som listar de allmänna godkända påståendena, nämner inte peptider. I EU:s register står påståenden om peptider som icke godkända, bland annat om peptiderna IPP och VPP och blodtrycket och om kollagenpeptider och lederna hos fysiskt aktiva respektive huden. De godkända påståendena om protein gäller protein i allmänhet.

Kollagenpeptider: vad är det, och vad visar forskningen?

Kollagenpeptider, kollagen peptider, kollagenhydrolysat och hydrolyserat kollagen är olika namn på samma form: kollagen som har brutits ned, ofta med enzymer, till korta kedjor på cirka 3–6 kDa. På engelska heter det collagen peptides. Kollagenet kommer från djur, till exempel nöt, gris, kyckling eller fisk, och marint kollagen kommer från fisk. Odenaturerat typ II-kollagen är en annan form, som har kvar sin ursprungliga struktur och alltså inte består av peptider.

Doserna gäller olika former och går inte att jämföra med varandra.

Hydrolyserat kollagen har främst studerats för hud och leder. Studier på artros och hud visar ofta små förbättringar, men flera är finansierade av tillverkare. I en metaanalys från 2025 av 23 hudstudier sågs ingen effekt på fuktighet, elasticitet eller rynkor i de studier som inte var finansierade av företag och i de studier som höll hög kvalitet. Som protein räknas kollagen som ofullständigt, eftersom det saknar den essentiella aminosyran tryptofan.

Inget hälsopåstående om kollagen är godkänt i EU. De godkända påståenden som nämner kollagen gäller C-vitamin, som bidrar till normal kollagenbildning, och de säger inget om effekten av kollagen i sig. Studierna, doserna och vem som har betalat dem finns på ingredienssidan om kollagen. Skillnaderna mellan former och ursprung går vi igenom i guiden Kollagen: pulver eller kapslar, marint eller bovint?

Hydrolyserat protein och andra peptider i maten

Proteinpulver kan innehålla hydrolyserat protein, till exempel hydrolyserat vassleprotein. Det har förbehandlats med enzymer så att proteinet har delats upp i kortare kedjor av aminosyror. Vi har inte hittat någon studie som visar att hydrolysat ger mer muskler än koncentrat vid samma proteinmängd. Det som går att jämföra mellan produkter är mängden protein per portion. Mer om formerna finns på ingredienssidan om vassleprotein.

Tre hälsopåståenden om protein är godkända i EU enligt förordning (EU) nr 432/2012. Ordagrant lyder de ”Protein bidrar till att öka muskelmassan”, ”Protein bidrar till att bibehålla muskelmassan” och ”Protein bidrar till att bibehålla normal benstomme”. De får bara användas om livsmedel som är åtminstone en proteinkälla. Enligt Livsmedelsverket får så gott som alla i Sverige i sig det protein de behöver.

Hur jämför man kollagenpeptider och proteinpulver?

1. Mängd per dagsdos. Hur många gram kollagen eller protein en dagsdos ger. För hydrolyserat kollagen kan mängden jämföras med de 2,5–15 g per dag som oftast har studerats.
2. Form. Hydrolyserat eller odenaturerat kollagen. För vassleprotein säger beteckningen koncentrat, isolat eller hydrolysat mindre än proteinmängden per portion.
3. Ursprung och allergener. Marint kollagen kommer från fisk och vassleprotein från mjölk. Både fisk och mjölk är allergener som ska framhävas i ingrediensförteckningen.
4. Övriga ingredienser. Smaksatta pulver kan innehålla socker, sötningsmedel och aromer, och många kollagenprodukter innehåller också till exempel C-vitamin.
5. Pris per dag. Vi räknar pris per dag på förpackningens pris och den lägsta dagsdos för vuxna som tillverkaren anger.

På kategorisidorna för kollagen och protein går det att sortera på pris per dag och dos per dag och att filtrera på bland annat form och utan sötningsmedel. Hur vi samlar in och räknar om uppgifterna står i Så jämför vi.

Vad är forskningspeptider som BPC-157 och TB-500?

Forskningspeptider, research peptides eller bara peptider kallas de peptider som säljs på nätet utan att vara godkända som läkemedel. De marknadsförs bland annat för återhämtning efter skador, för träning och för utseendet, ofta som injektioner, så kallade injektionspeptider eller peptidinjektioner. Enligt en översikt från 2026 har användningen inom idrottsmedicin gått snabbare än forskningen, och injicerbara peptider är där fortfarande i stort sett på försöksstadiet.

• BPC-157, även skrivet BPC157 eller BPC 157, är en syntetisk peptid av 15 aminosyror som ursprungligen beskrevs utifrån magsaft. Förkortningen står för body protection compound.
• TB-500, även skrivet TB500, beskrivs i forskningen som ett veterinärpreparat med en syntetisk version av en del av proteinet tymosin beta-4, en kedja på sju aminosyror.

Är BPC-157 och TB-500 lagliga i Sverige?

Inget av dem är ett kosttillskott eller ett godkänt läkemedel. Vi har inte hittat BPC-157 eller TB-500 bland de läkemedel som EMA har godkänt, och Läkemedelsverkets söktjänst Läkemedelsfakta har ingen substanssida för BPC-157 eller tymosin beta-4. Läkemedelsverkets ämnesguide, där myndigheten anger om produkter med vissa ämnen vanligtvis är läkemedel, har ingen post för dem.

Hur säljaren beskriver produkten avgör inte ensamt vilka regler som gäller. Enligt Läkemedelsverket ska en produkt som ska injiceras uppfylla reglerna för läkemedel eller medicinteknik för att få säljas, oavsett hur den marknadsförs och vad den innehåller. Om en produkt är ett läkemedel avgörs enligt myndigheten i en helhetsbedömning av bland annat syftet, beredningsformen, marknadsföringen, innehållet och hur produkten ska användas.

Att en produkt säljs som kosttillskott i ett annat land betyder inte att den är det i Sverige. Enligt Läkemedelsverket får läkemedel inte skickas hit med post från länder utanför EES, och från länder inom EES bara om de bland annat är godkända i Sverige. Myndigheten skriver också att tullen och polisen varje år beslagtar tusentals olagliga läkemedel.

Är peptider dopning?

Vissa är det, både enligt svensk lag och inom idrotten.

Den svenska dopningslagen gäller bland annat tillväxthormon och ämnen som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron eller tillväxthormon. Sådana medel får inte föras in i landet, säljas, framställas, innehas eller användas annat än för medicinskt eller vetenskapligt ändamål. Den som uppsåtligen till exempel innehar eller använder dem kan dömas för dopningsbrott, med fängelse i högst två år och för grovt dopningsbrott i högst sex år. Folkhälsomyndigheten publicerar en vägledande förteckning över dopningsmedel, och i den finns bland annat CJC-1295, ipamorelin och GHRP-6. Förteckningen är inte heltäckande, och det är domstolarna som avgör vad som är brott mot lagen. BPC-157 och TB-500 finns inte med i den senaste utgåvan, nummer 16 från 2021.

Inom idrott som följer WADA:s regler är BPC-157 förbjudet i grupp S0, som gäller ämnen som inte är godkända av någon myndighet för användning som läkemedel till människor. TB-500 står i grupp S2.3 tillsammans med tymosin beta-4 och dess derivat, och CJC-1295, ipamorelin och andra peptider som frisätter tillväxthormon står i grupp S2.2.4. Enligt 2026 års lista är alla dessa förbjudna hela tiden, både i och utanför tävling.

Vilka risker finns med forskningspeptider?

• Okänt innehåll. Produkterna säljs i stort sett utanför myndigheternas kontroll. Ett franskt laboratorium som analyserade produkter med namnet TB500, köpta på nätet, fann att innehållet inte genomgående stämde med tidigare beskrivningar. I en rapport från 2010 beskrev ett dopningslaboratorium i Köln att den dopningsklassade peptiden GHRP-2 hade hittats i tabletter som såldes receptfritt som kosttillskott. Livsmedelsverket skriver att det vid provtagning av kosttillskott har hittats odeklarerade ämnen, till exempel läkemedel och hormonliknande ämnen.
• Injektioner. Enligt Läkemedelsverket finns stora risker för att injektionslösningar som säljs på nätet inte är sterila. Myndigheten skriver att det är farligt att utan tillräckliga kunskaper bereda och injicera läkemedel, och att det lätt blir fel dos och infektion som kan leda till blodförgiftning.
• Okänd säkerhet. För BPC-157 och TB-500 saknas säkerhetsdata från kontrollerade studier på människor (se nästa avsnitt).
• Dopning. Flera av ämnena är förbjudna inom idrotten, och vissa är dopningsmedel enligt svensk lag.
• Kriminalitet och personuppgifter. Enligt Läkemedelsverket ligger organiserad brottslighet ofta bakom olaglig försäljning av läkemedel på nätet, och den som handlar lämnar ut sina person- och kontaktuppgifter till de kriminella.

Läkemedelsverket hänvisar till sjukvården och 1177 vid medicinska behov. Olaglig försäljning av läkemedel kan anmälas till Läkemedelsverket.

Vad visar forskningen om BPC-157 och TB-500?

Nästan all forskning om BPC-157 är gjord på djur eller celler. En systematisk översikt från 2025 gick igenom forskningen om BPC-157 och skador på muskler, senor, ledband och skelett. Av 36 studier var 35 prekliniska, alltså djur- eller cellstudier, och en var gjord på människor. Översikten hittade inga kliniska säkerhetsdata.

En annan översikt från 2025 räknade tre små pilotstudier på människor: en genomgång i efterhand av 16 patienter som hade fått injektioner i knäet, en studie på 12 kvinnor med smärtsamma urinblåsebesvär (interstitiell cystit) och en säkerhetsstudie där två personer fick BPC-157 i blodet. Ingen av studierna hade kontrollgrupp eller placebo, och alla tre har samma försteförfattare. Inga biverkningar rapporterades, men studierna omfattade sammanlagt 30 personer. Översikten drar slutsatsen att BPC-157 ska ses som ett ämne på försöksstadiet. En översikt från 2026 beskriver säkerheten för BPC-157 och liknande peptider som osäker och produktkvaliteten som ett problem, och en annan översikt från 2026 tar upp att placeboeffekten och sociala medier kan påverka hur användare upplever peptiderna.

För TB-500 har vi inte hittat någon kontrollerad studie på människor.

Vad gäller för semaglutid och andra peptidläkemedel?

Flera godkända läkemedel är peptider. Semaglutid, som finns i bland annat Ozempic och Wegovy, och tirzepatid, som finns i Mounjaro, kallas GLP-1-analoger. Enligt Läkemedelsverket får de bara säljas på godkända apotek efter att en läkare har skrivit ut dem på recept. Den ökade efterfrågan har enligt myndigheten lett till många förfalskningar på den svarta marknaden, både inom EU och i Sverige.

• I oktober 2023 varnade EMA för förfalskade Ozempic-pennor som hade upptäckts hos grossister i EU och Storbritannien. Enligt EMA fanns inga tecken på att någon av dem hade lämnats ut till patienter från lagliga apotek.
• I maj 2025 varnade Läkemedelsverket för förfalskad Mounjaro med svensk text på kartongen som såldes på den svarta marknaden.
• I september 2025 varnade EMA och de nationella läkemedelsmyndigheternas nätverk HMA för en kraftig ökning av olagliga läkemedel som marknadsförs som GLP-1-läkemedel. Enligt myndigheterna kan produkterna helt sakna den verksamma substansen eller innehålla skadliga mängder av andra ämnen.
• Enligt Läkemedelsverket har insulinpennor utomlands märkts om till förfalskade bantningsprodukter, vilket ledde till att flera personer hamnade på sjukhus.

I en studie från 2024 beställdes semaglutid från sex olagliga nätapotek. Ingen av de tre beställda pennorna levererades. De tre injektionsflaskor som kom bedömdes som sannolikt undermåliga eller förfalskade, alla innehöll endotoxin, ett ämne från bakterier, och renheten var 7,7–14,4 procent i stället för de 99 procent som etiketten angav. Halten semaglutid var 29–39 procent högre än etiketten angav.

Läkemedelsverket har i sitt frågeforum svarat att en GLP-1-produkt som marknadsfördes i sociala medier inte var ett godkänt läkemedel, och att myndigheten aldrig rekommenderar enskilda produkter i annonser eller sociala medier. Retatrutid, som också säljs olagligt, beskrivs i en översikt från 2026 som ett läkemedel under utveckling, och det finns inte bland de läkemedel som EMA har godkänt.

Var gränsen går mellan kosttillskott och läkemedel för melatonin och CBD tar vi upp i guiderna om melatonin och CBD-olja.

Vad gäller för melanotan 2?

Melanotan 2, som ibland kallas barbiedrogen, är ett syntetiskt hormonpreparat som injiceras eller tas som nässpray för att ge brun hy. Enligt Läkemedelsverket är all försäljning av ämnet i Sverige olaglig. Produkterna är inte kontrollerade, användning kan leda till hudcellsförändringar, och det finns fall där användare har fått hudcancer. Illamående och kräkningar har också rapporterats. Läkemedelsverket avråder från all användning och uppmanar den som mår dåligt efter att ha använt melanotan 2 att kontakta sjukvården.