Kosttillskott i klimakteriet: vad finns det belägg för?

Forskningen om kosttillskott i klimakteriet handlar mest om värmevallningar, och den består till stor del av små studier med stor placeboeffekt. Cochrane sammanställde 2013 fyrtiotre randomiserade studier med 4 364 deltagare och drog slutsatsen att det inte finns avgörande belägg för att tillskott med fytoöstrogener minskar antalet värmevallningar eller svettningar eller gör dem mildare. I de flesta studierna minskade vallningarna med 1–59 procent även i placebogrupperna. Senare metaanalyser av rödklöver pekar på en liten minskning, medan metaanalyser av sojaisoflavoner inte finner någon säker skillnad just för vallningar.

Inget hälsopåstående om klimakteriebesvär är godkänt i EU. De godkända påståenden som kan förekomma på produkterna gäller vitaminer och mineraler, till exempel vitamin B6 och kombinationen kalcium och D-vitamin för benmassan hos kvinnor från 50 år.

Guiden gäller det som söks som kosttillskott klimakteriet, hälsokost klimakteriet, klimakterietillskott, tillskott i övergångsåldern eller vitaminer i klimakteriet, och som ibland stavas klimateriet eller klimakterium. Produkterna jämför du på kategorisidan för klimakteriet, där innehållet per dagsdos, formen och priset per dag står för varje produkt.

Klimakteriet är ingen sjukdom. Det är den tid i livet då nivåerna av östrogen och gulkroppshormon minskar och mensen till slut upphör. De flesta får sin sista mens vid 51–52 års ålder, men den kan komma någon gång mellan 45 och 57 år, enligt 1177. Enligt 1177 är det oklart om kosttillskott har någon effekt på klimakteriebesvär, och kosttillskott kontrolleras inte på samma sätt som läkemedel, så innehåll, effekt och biverkningar kan skilja sig mellan produkter.

Vilka ämnen finns i kosttillskott för klimakteriet?

Produkterna är ofta kombinationer av växtextrakt, växtoljor och vitaminer. Därför är det ingrediensen, inte produktkategorin, som går att jämföra.

Isoflavoner är den grupp fytoöstrogener som är mest undersökt. Enligt EFSA finns de högsta halterna i sojabönor, rödklöver och kudzurot. Fytoöstrogener är växtämnen som liknar kroppens eget östrogen, och enligt 1177 finns de bland annat i soja och rödklöver.

Jämför mängden per dagsdos, inte per kapsel. För växtextrakt spelar det roll vilken växtdel som används, vilket extraktförhållande som anges och om extraktet är standardiserat på ett visst ämne. Saknas den uppgiften går mängden verksamt ämne inte att jämföra mellan två produkter.

Vad visar forskningen för varje ämne?

Tabellen sammanfattar studier på människor. Enskilda studier, doser och nollresultat finns på ingredienssidorna.

Fyra saker gör underlaget svårt att tolka:

• Placeboeffekten är ovanligt stor. I Cochranes genomgång minskade vallningarna med 1–59 procent i placebogrupperna. En studie utan placebogrupp säger därför nästan ingenting om ämnets effekt.
• Blandpreparat. Många produkter, och flera studier, kombinerar växtextrakt, oljor och vitaminer. Ett resultat för ett ämne går inte att föra över till en kombination, och tvärtom.
• Självskattning. De flesta resultaten bygger på dagböcker och frågeformulär om upplevda symtom.
• Tillverkarkopplingar. Flera av studierna på salvia, saffran och soja har finansierats av eller gjorts tillsammans med företag som säljer ämnet. Det redovisas per studie på ingredienssidorna.

Vilka EU-påståenden är godkända?

Inget godkänt hälsopåstående gäller klimakteriebesvär som värmevallningar, svettningar, sömn eller humör i klimakteriet. Påståenden om växter som rödklöver, salvia, läkesilverax, jamsrot och humle står på EFSA:s lista över vilande påståenden om växtämnen (on hold) — de är varken godkända eller avslagna, och de får inte framställas som godkända. EU-domstolen slog den 30 april 2025 fast (mål C-386/23) att hälsopåståenden om växtämnen tills vidare inte får användas i marknadsföring av kosttillskott, om de inte omfattas av en övergångsregel.

Påståenden om sojaisoflavoner och värmevallningar har prövats av EFSA, som 2012 bedömde att underlaget inte räckte för att visa ett orsakssamband. De står som ej godkända.

De påståenden som får användas gäller vitaminer och mineraler. Två av dem nämner kvinnor efter klimakteriet, och båda handlar om benmassa.

Ett påstående om att en produkt påverkar hormonaktiviteten är ett påstående om vitaminets roll i kroppen. Det är inte ett påstående om klimakteriebesvär. Fler godkända påståenden för varje ämne finns på ingredienssidan om vitamin B6, kalcium och vitamin D.

Hur mycket är för mycket?

Tre av de ämnen som är vanliga i produkterna har en övre gräns från EFSA. Gränserna gäller det sammanlagda dagliga intaget från mat och tillskott.

För isoflavoner, salvia, saffran, havtorn, jamsrot och humle finns ingen fastställd övre gräns. Det betyder inte att höga doser är utredda och ofarliga, bara att det inte finns någon gräns att jämföra med.

Vitamin B6 finns i många kombinationsprodukter, och gränsen gäller summan av allt B6 från alla produkter och all mat. Livsmedelsverket skriver att intag av flera olika slags kosttillskott samtidigt ökar risken för överdosering och för oönskade samverkanseffekter.

Rekommenderade intag och dosering för D-vitamin reder vi ut i guiden om D-vitamindos. Livsmedelsverket råder alla över 75 år att ta extra D-vitamin, liksom den som inte äter fisk och D-vitaminberikade livsmedel eller inte är ute i solen på sommaren.

Vad är känt om säkerheten?

Isoflavoner från soja och rödklöver. EFSA bedömde 2015 att isoflavoner i kosttillskott, i de doser som är vanliga i produkter riktade till kvinnor efter klimakteriet i EU, inte gav tecken på skadliga effekter på bröstkörtel, livmoder eller sköldkörtel. Slutsatsen gäller bara de doser och den tid studierna omfattade, från tre månader till knappt ett år. EFSA försökte också bedöma riskerna för kvinnor i övergången till klimakteriet och för kvinnor som har eller har haft cancer eller har cancer i släkten, men fann inga data att bedöma för de grupperna. Den som tillhör någon av dem kan rådgöra med vården.

Läkesilverax (black cohosh). Enligt EU:s växtmonografi är leverpåverkan — hepatit, gulsot och störda levervärden — förknippad med produkter som innehåller läkesilverax, och frekvensen är inte känd. Monografin anger att den som har haft leversjukdom ska vara försiktig, att man ska sluta och kontakta läkare omedelbart vid tecken på leverskada (trötthet, aptitlöshet, gulfärgad hud och ögon, mörk urin eller svår smärta i övre delen av magen med illamående och kräkningar), att preparaten inte ska användas tillsammans med östrogen utan läkares råd, att den som har eller har haft bröstcancer eller andra hormonberoende tumörer inte ska använda dem utan medicinsk rådgivning och att de inte ska användas längre än sex månader utan läkares råd. Samma varningar står i den svenska bipacksedeln för det godkända läkemedlet.

Salvia. EU:s växtmonografi för salviablad bygger på traditionell användning, inte på kliniska studier, och en av de traditionella användningarna är ”lindring av kraftig svettning”. Monografin anger att säkerheten under graviditet och amning inte är fastställd och att användning då inte rekommenderas, att användning till barn och ungdomar under 18 år inte har fastställts, att tujon anses nervskadande så att sorter med låg tujonhalt bör väljas och att det dagliga intaget av tujon ska ligga under 6,0 mg. Intag av salviaolja som motsvarar mer än 15 gram salviablad har rapporterats ge värmekänsla, hjärtklappning, svindel och krampanfall. Tester på gentoxicitet, cancerrisk och fortplantning har inte gjorts.

Växtbaserade kosttillskott i allmänhet. Livsmedelsverket påpekar att växter inte är säkra per automatik, att flera mycket giftiga ämnen kommer från växtriket och att kosttillskott kan innehålla växten i betydligt högre koncentration än vid traditionell användning. Tolv vanligt förekommande ämnen och växter i kosttillskott granskas just nu inom EU.

Läkemedel och graviditet. Livsmedelsverket råder att inte överdosera kosttillskott och att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare. Enligt 1177 ska den som ska börja med hormonbehandling berätta för läkaren om växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott, eftersom de kan påverka behandlingen. Livsmedelsverket råder gravida att undvika örtprodukter, växtextrakt, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel, eftersom de oftast inte har testats på gravida; kosttillskott med vitaminer, mineraler, fiskolja eller algolja går bra att använda om barnmorskan eller läkaren har rekommenderat det.

Varför finns läkesilverax inte bland kosttillskotten?

Läkesilverax (Cimicifuga racemosa, även Actaea racemosa) finns i Sverige som godkänt växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär som värmevallningar och kraftiga svettningar, och säljs på apotek. Läkemedel jämför vi inte här, och de ingår inte i kategorin. EU:s växtmonografi anger dagsdoser på 5,0–6,5 mg av de angivna extrakten, och att det inte finns någon relevant användning för män, barn eller ungdomar.

Växten kallas black cohosh på engelska och förekommer också som svart silverljus. Att ett ämne är klassat som läkemedel i Sverige betyder att det inte får säljas som kosttillskott.

Hur jämför man produkter i klimakteriet-kategorin?

1. Vilka ämnen, och hur mycket av varje per dagsdos. Mängden kan skilja flera gånger mellan två produkter som ser likadana ut.
2. För isoflavoner: mängden isoflavoner, inte mängden extrakt. Studierna anger isoflavoner i milligram per dag, oftast 40–80 mg och som mest 160 mg. Mängden extrakt säger inte hur mycket isoflavoner en produkt ger.
3. För växtextrakt: växtdel, extraktförhållande och standardisering. Utan de uppgifterna går två extrakt inte att jämföra.
4. Vitamin B6 och andra ämnen med övre gräns. Jämför mängden per dagsdos med gränsen, och räkna ihop mängderna om du använder flera produkter.
5. Vilka godkända påståenden som faktiskt kan gälla produkten, och om dagsdosen når villkoret (för vitaminer och mineraler minst 15 procent av referensvärdet).
6. Pris per dag. Vi räknar pris per dag på förpackningens pris och den lägsta dagsdos för vuxna som tillverkaren anger.
7. Formen och tillsatserna, till exempel kapsel, tablett eller olja, och om produkten innehåller gelatin eller sötningsmedel.

På kategorisidan för klimakteriet går det att filtrera på ingredienser och form och sortera på dos per dag eller pris per dag. Hur vi samlar in och räknar om uppgifterna står i Så jämför vi, och hur man läser en ingrediensförteckning i guiden om att läsa etiketten.

Söker du på ”bäst i test” hittar du ingen vinnare hos oss. Vi rangordnar inte produkterna, eftersom inget hälsopåstående om klimakteriebesvär är godkänt och forskningen inte skiljer ämnena från varandra. Det som går att jämföra är innehåll, dos, form och pris — och det jämför vi varumärkesblint.

När är det dags att kontakta vården?

1177 hänvisar till en vårdcentral om du har besvär som du tror beror på klimakteriet. Till en gynekologisk mottagning hänvisar 1177 om du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens, får mycket besvärande blödningar eller om blödningarna förändras på ett sätt som oroar dig. Berätta för läkaren om du använder kosttillskott — det kan påverka vilken behandling som passar.

Läkemedel vid klimakteriebesvär finns både som östrogen som verkar i hela kroppen, som skrivs ut på recept, och som läkemedel som verkar direkt i slidan. Vissa läkemedel mot depression, SSRI och SNRI, kan enligt 1177 minska värmevallningar och svettningar. Sömnbesvär och nedstämdhet som håller i sig är något för vården att bedöma. Mer om vad som är studerat för sömn finns i guiden om kosttillskott för sömn.