Vitamin B5 (pantotensyra)

Pantotensyra, förr kallad vitamin B5, är ett vattenlösligt B-vitamin. Det ingår i koenzym A (CoA) och i acylbärarprotein (ACP), som är centrala i ämnesomsättningen, bland annat när kroppen bygger upp fettsyror (NNR 2023). Livsmedelsverket beskriver att pantotensyra behövs för omsättningen av kolhydrater och fett. Namnet kommer från grekiskans pantos, som betyder överallt, eftersom vitaminet finns i de flesta livsmedel.

Brist är mycket sällsynt enligt Livsmedelsverket, och enligt NNR 2023 uppträder den troligen bara tillsammans med brist på flera andra näringsämnen. Hos undernärda krigsfångar under andra världskriget har brännande smärta och domningar i fötterna (burning feet syndrome) tillskrivits brist på pantotensyra, och vid experimentellt framkallad brist har huvudvärk, trötthet, sömnsvårigheter och stickningar i händer och fötter rapporterats (SCF).

Det saknas bra mått på status. Utsöndringen i urinen speglar det senaste intaget och anses vara den mest tillförlitliga indikatorn (NNR 2023).

Pantotensyra finns i B-komplex, multivitaminer och enskilda tillskott. Fyra hälsopåståenden om pantotensyra är godkända i EU, bland annat om energiomsättning, trötthet och mental prestationsförmåga (se avsnittet om regler).

Humanforskningen är liten. Mest studerat är pantetin för blodfetter: i en studie med 120 personer var LDL-kolesterolet 4 mg/dl (cirka 4 procent) lägre än med placebo efter 16 veckor med 600–900 mg per dag, och en mindre studie som finansierades av en tillverkare fann samma riktning. För träningsprestation har tre små studier med 1,5–6 g pantotensyra per dag, två av dem i kombination med andra ämnen, inte visat någon effekt. En studie från 2014 på 41 utvärderade personer med akne fann färre hudförändringar med ett blandpreparat som utöver pantotensyra innehöll L-karnitin och andra B-vitaminer, så effekten går inte att tillskriva pantotensyra. Studien var dessutom liten och sponsrad av företaget som marknadsförde produkten.

Doserna i studierna var 40 till över 1 000 gånger högre än det tillräckliga intaget på 5 mg per dag.

I tillskott finns pantotensyra som kalcium-D-pantotenat (kalciumpantotenat), natrium-D-pantotenat, dexpantenol eller pantetin. Fri pantotensyra och natriumsaltet är kemiskt instabila, och därför används vanligen kalciumsaltet (SCF). Pantenol är en alkohol som kroppen kan omvandla till pantotensyra; den används också mycket i kosmetika (SCF).

Pantetin är en stabil form av pantetein, ett förstadium till koenzym A (Gaddi 1984). Det är pantetin, inte kalciumpantotenat, som har prövats i studierna om blodfetter, och resultaten går inte att föra över till de andra formerna.

Studier som jämför upptaget från de olika formerna har vi inte hittat. Enligt SCF utsöndrades omkring 60 procent av en dos på 10 eller 100 mg pantotensyra per dag oförändrad i urinen.

Pantotensyra har mycket låg giftighet enligt Livsmedelsverket, men det saknas underlag för att säga vid vilken nivå det eventuellt skulle kunna bli skadligt. EU:s vetenskapliga livsmedelskommitté (SCF) hittade 2002 inga rapporter om biverkningar av pantotensyra eller pantenol tagna genom munnen. Enstaka diarré och vätskeansamling har förekommit först vid 10–20 g per dag. I en studie på personer med ledbesvär gavs upp till 2 g kalciumpantotenat per dag i åtta veckor utan biverkningar (SCF).

Någon övre gräns (UL) har inte fastställts, eftersom underlaget inte räcker. SCF bedömde ändå att intag som är betydligt högre än dagens intag från mat och tillskott inte utgör någon hälsorisk för befolkningen i allmänhet. I en studie där barn fick 1,2 g pantotensyra per dag tillsammans med höga doser nikotinamid, C-vitamin och B6 steg levervärdena hos 17 av 41, men det gick inte att avgöra vilket ämne som orsakade det.

Vi har inte hittat några kända interaktioner mellan pantotensyra och läkemedel i de källor vi granskat. Livsmedelsverket råder generellt att inte använda kosttillskott tillsammans med läkemedel utan att rådgöra med läkare, och påpekar att flera kosttillskott samtidigt ökar risken för överdosering. NNR 2023 anger samma tillräckliga intag för gravida som för andra vuxna (5 mg per dag) och 7 mg för ammande. Studier med höga doser hos gravida, ammande eller barn har vi inte hittat.

Pantotensyra finns i de flesta livsmedel, och bra källor är kött, baljväxter och fullkornsprodukter enligt Livsmedelsverket. Rika källor är också inälvsmat, ägg, skaldjur, ost, svamp, grönsaker och nötter (NNR 2023). Pantotensyra ingår inte i de flesta nordiska och baltiska livsmedelsdatabaser, så intaget är dåligt känt; i Lettland har det uppskattats till 3,2–6,3 mg per dag hos vuxna.

Fyra hälsopåståenden om pantotensyra är godkända i EU enligt förordning (EU) nr 432/2012. Ordagrant lyder de: ”Pantotensyra bidrar till normal energiomsättning”, ”Pantotensyra bidrar till normal syntes och omsättning av steroidhormoner, vitamin D och vissa neurotransmittorer”, ”Pantotensyra bidrar till att minska trötthet och utmattning” och ”Pantotensyra bidrar till normal mental prestationsförmåga”. Påståendena får bara användas om livsmedel som är åtminstone en källa till pantotensyra enligt bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006. För kosttillskott innebär det enligt Livsmedelsverket minst 15 procent av referensvärdet per rekommenderad dagsdos, alltså 0,9 mg. Inget av påståendena gäller blodfetter, hud, akne eller träningsprestation.

Referensvärdet för näringsdeklarationen (NRV) är 6 mg pantotensyra per dag enligt förordning (EU) nr 1169/2011, bilaga XIII. Procentangivelsen på etiketten utgår från det värdet.

I kosttillskott får fyra former användas enligt bilaga II till direktiv 2002/46/EG: D-pantotenat, kalcium; D-pantotenat, natrium; dexpantenol och pantetin. Kosttillskott godkänns inte i förväg. Enligt Livsmedelsverket finns det i Sverige inget system för att anmäla kosttillskott innan de säljs; den som tillverkar, säljer eller importerar dem behöver i de flesta fall registrera sig hos kontrollmyndigheten i kommunen. Det finns inga EU-gemensamma maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott.